långt — och öfverlemnrar saken åt honom att skita. Här är hans adrssaj Kotty skrel upp den i går afton. fala med dia mo härom, Huntley; det är mitt räd att du skal! skaffa dig en i lagen kunvig man, att tags reda på affärerna. Kom ned till prostgär den så snart du kan; om inta för annat, så för en liten färströgise; och så framför dr vår helsaiag till din mor. Farväl, farvä nu, min käre gosse. Och tänk inte för mycket på hvad som kan vara sorgligt, Hunvley, men kom och helsa på oss, sade Ketity, i det hon änn en gång räckie honom handen, Mad inserlig rörelse fattade ynglinger den räckta handen, Han tyckte det skuile varit en tröst och en glädje att ha henne der denna tunga, glädjefattiga dag. Mer han täskte icke med lika stort vältehag på Kettys kusin; vida hellre viile han aumod: hvilken annan lagkarl som helst att utreda attärerng vid Norlaw. TIONDE KAPITLET. Dagens ljas lyge som förr in i hemmet dazens arbeten och omsorger gjorde eig åter gällande; den döde hvilade i sin graf; tje nare och unierhafvande kommo för att emot taga bafallningar om kreatw ga och jordbru ket — allt var som förr, blott att fadren ej längre gick ibland dem; Huntley hade tagit hans plats för ändan af middagsbordet och fra Martha blef mera van vid sin enkedrägt. O, grymma jordelit! Huru du uppfräter det uteslutande i sorger. i Det var on aftön då husets söner ej längre förmådde lägga band på sin ungdomliga otå lighet att besluta om sin framtid. Fru Martha hade efter hand återgått till ett vark. samt intresse för hvad som tilldrog sig vid