Aftonbladet – 30 september 1873, sida 3

Tidningsöfversigt. Åmåls Tidning innehåller följande upp sats rörande det kasserade valet af lekman naombud vid kyrkomötet från Carlstads stifts andra valkrets: Högsta domstolen har numera meddelat utslag uppå de besvär, som hos K. M:t blifvit anförde öfver utgången af det den 16 sistl. Juli härstä des förrättade val af lekmannaombud från Carl stads stifts 2:dra valkrets vid pågående allmän kyrkomöte i hufvudstaden. Genom detta utslag förordnas att, med upphäfvande af. det skedd: valet, nytt val skall ega rum. Rätt märkliga omständigheter hafva i denn angelägenhet förekommit. hvilka gifva anledning till reflexioner, dem vi icke kunna med tystnar förbigå. Den lifaktighet inom såväl det politi ska som det andliga området, som på senare ti der försports, har som en nödvändig följd fram kallat behofvet äfven. af en kyrklig representation, hvilken ock blifvit organiserad genom k. förordningen den 16 Nov. 1863. Sjelfva sakens natur och de särskilda intressen, som utgöra fö vomål för kyrkomötets verksamhet, betinga äf ven act de der arbetande krafterna noga afvägar hvarföre och kyrkomötets sam: mot hvaranara hvarfö . mansättning ansetis VÖra Utgöras af ett lika an. valda ombud. En tal prester och af lekmän a s rubbning i denna jemnvigt kan a... bringa före. kommande frågor något på sned, helst ontalet af kyrkomötets medlemmar är så begränsadt som till 30 af hvardera kategorien. Det är derföre maktpäliggande, att ombudsvalen handhafvas med all möjlig urskiljning, så att hvarje anledning till sådan klagan förebygges, som skulle kunna leda derhän, att, såsom nu är händelsen, en valsrets icke blifver representerad, hvarigenom kyrkomötet ej heller blifvit fulltaligt. Orsakerna till nu föreliggande fall synas oss hufvudsakligast vara tvenne: dels att domkapitlet, så vidt vi känna, utan giltig anledning dröjt så länge med valets utsättande, att tillräcklig hesvärsoch förklaringstid icke förefunnits före kyrkomötets början, och derjemte underlåtit att. vid insändandet af infordrade underdåniga yttranden af valförrättaren, det valda ombudet och dennes suppleant, jemväl bifoga sjelfva remissakten, hvilken sedermera särskildt måst från domkapitlet reqvireras, innan målet kunnat slutligen afgöras; dels ock valförrättarens, med åsidosättande af tillbörlig urskiljning, väl långt drifna nit, att utan fullt stöd af gällande författningar underkänna tre elektorsfullmakter och att tillåta en elektors suppleant att i valet deltaga, oaktadt en af elektorerne. sedermera klazande, tog sig friheten vid valtillfället fästa valförrättarens uppmärksamhet på misstagen uti dess uttalade Migter i nämnda hänseenden. Emellertid hafva klagandens underd. besvär, — i hvad de angå berörde elektorsfullmakter jemväl af det valda ombudet understödda — för: anledt, genom högsta domstolens beslut, tillför ordnande om nytt val, hvilket säkerligen icke hinner försiggå medan kyrkomötet är samladt. Om i flera andra valdistrikt dylika kasus inträffat. hade fältet legat öppet för de presterliga ombuden att med lätthet diktera kyrkomötets be slut, hvilket i dess mer stridiga fall äfven nu kan ske, då lekmannaombuden ligga under med en röst. Vi hoppas dock att kyrkomötets beslut måtte lända det allmänna till båtnad. I sammanhang med det anförda vilja vi näm na, att som skiljaktiga meningar yppat sig derom, huruvida lekmannaombud bör eller icke bör villhöra det stift, der valet eger rum, så har redan 1868 års karkomite, i anledning af väckta pieng angående förklaring af samt ändring i vissa delar af kyrkomötesförordningen i underd. skrifvelse anhållit hos K. M:t om proposition till riksdagen bland annat derom, att vid fråga om val af lekmannaombud den bestämmelsen torde på sitt ställe införas, att lekmannaombulet bör vara en å kyrkostämma inom stiftet röstberättigad man. Denna underdåniga skrifvelse har till kyrkolagskomiten, hvilken ER El at slutat sina arbeten, för vidare åtgärd blifvit ötverlemnad. Gotlands Tidning yttrar, med anledning af en särskild militärbefälhafvares för Gotland tillförordnande, följande: Gotländska guvernörskapet blef antagligen den ip September 1873 för alltid upphäldt, etter att i 62 år hafya ktejort en förlamände tyngd eller hämeko, som hindrat den rikt begåfvade provinsens naturliga ntyeck ing i tidseplig riktning. Den 19 September 1873 bör alltså liten för Gotland en pånyttfödelsens dag. från hvilken ön kan börja att räka ett nytt och lyckligt tidehvarf af framåtskridande i intelligensens, industriens och den fria utvecklingens välgörande, samhällsvigtiga och välsignelsebringande intressen, samti följd deraf från denna dag raskare böja sig ej allenast till moderlandets ståndpunkt, utan, fortgående i samma vä örpnde riktning, tillagna sig allt hvad som kan hafva inflytande på ut vecklingen af provinsens ganska betydliga; men innu obegagnåde rika källor af verksamma medel uppnående at ekonomiskt välstånd och oberoende. Under den, som man bör hoppag, nu upphörda guvernörligåstyrelsetiden har öns framåtskridande varit beroende af styresmannens pergonliga vetenhet och förståndsegenskaper i fall vid något tillfälle eller någon gång hämskon låtit sig käpnag mindre tillbakahållande, eller varit begåfvad med mer eller mindre stark bromsningsförmåga mot tidens allt njveilerande och påträngande kraft. er Missnöjet med detta för ön högst menliga för hållande har också alltmera farit sig tillkänna, Vid riksdagarne hafva åtskilliga gånger motinner förekommit om upphäfvande af denna dubbla sbefsljefattning och slutligen väckte, såsom kändt är, hr G, Kolmodin vid senaste riksdag motion i frågan, sedan ep jalvikt unierskrifven petition derom förut blifvit till K. M:t ingifven. Första kammarens motstånd verkade visserligen. att jven denna gång provinsens skarpt uttalade missnöje ej vapn tillbörligt afseende och att frågan föll; men af alia dervid förekommande omständigheter kunde man de finna, att guvernörskapet på Gotland Intade till sitt snara slut,