Aftonbladet – 29 september 1873, sida 3

— Georg Dahlqvists begrafaing försiggick i löråags middag kl. 1 i Jakobs kyrka med stor högtidlighet och under tillopp af en ofantlig menniskomassa. Redan långt förr än dörrarne öppnades, trängdes folket utanför kyrkan för att få vara närvarande vid den så högt värderade konstnärens likbegängelse. De, som ville sluta sig till begrafningståget, bade samlat sig i Stora teaterns foyer och utgingo derifrån några minuter före kl. 1. I det långa tåget såg man den aflidnes kamrater, skådespelare frön andra teatrar i Stockholm, ett stort antal andra konstnärer, skriftställare och personer för öfrigt från olika klasser i hufvudstaden, hvilka alla ville visa den utmärkte hädangångne den sista tjensten, I kyrkan hade den aflidnes slägtingar intagit sina platser i koret, invid den blomsterhöljda och lagerkransade likkistan, och så snart begrafningståget anländt, uppstämdes från or gelläktaren en koral af kungliga teaterps sångpersonal, hvarefter hofpredikanten Påhlman framträdde och skildrade den aflidnes betydelse såsom konstnär och förtjenster säsom menniska samt sedermera förrättade jordfästningen. Från orgelläktaren afsjöngs, under anförande af konsertmästaren Aug. Söderman, med svensk text Mozarts Ave verum corpus,, som med sin hänförande musik gjorde ett djupt iatryck på de församlade. Under hofkapellmästaren Normans anförande utförde kungl. hofkapellet; som hade sin plats i koret bakom kistan, en symfoni af Spohr, hvilken musik likaledes var af gripande verkan. Af intendenten Wijkander författade verser utdelades bland de närvarande, Den högtidliga akten afslöts med en koral, hvarefter kistan utbars af några