Aftonbladet – 25 september 1873, sida 2

hållanden. Den siste franske kejsaren har i en skrifvelse till hr de Lavalette i Sept. 1866 fält det bekanta yttrandet, att Europas nationer oemotståndligt gruppera sig till stora stater. Den franska politiken har, om också icke alltid till sin glädje, mäktigt befordrat denna storartade statsbildningsprocess och medverkat till skapandet af så väl den italienska som den tyska enheten, och den franska nationen kan i dag fröjda sig öfver dået glada medvetandet, att alla stora ider, som pu realiseras i histerien, hafva Frankrike att tacka för sitt verkliggörande. I Preussen äro valen till kretsdagarne slutade och som man kunde vänta ha de i allmänhet på landet — i synnerhet i Brandenburg, Pommern och Schlesien — gifvit godsegarne samma öfvervigt som de förut kade efter virilomröstningen. På ett och asnat ställe ha dock valen gifvit ett temligen radikalt resultat. Man håller nu på att bestämma amtsdistriktens storlek och sättet för deras administration, för att sålunda gifva lit åt den nya kretsordningen. Det är också närmast derför som provinslandtdagarne blifvit inkallade. Preussen skall dessutom snart komma att hugnas med änonnu en representativ församling, nemligen en utomordentlig synod för den evangeliska kyrkan i de åtta gamla provinserna. Den skall bestå af 150 valda medlemmar, 30 af konungen utsedda och dessutom af 11 generalsuperintehdenter, 6 kyrkorättslärare och 6 representanter för de teologiska fakulteterna. De skola rådpläga om det framtida ordnandet af en generalsynod och samtidigt har konungen utfärdat en ny synodaloch församlingsordning för de 6 östra landskapen, hvilken dock icke fullt tillfredsställt, enär den icke gifver lekmän tillbörligt inflytande vare sig i de olika kyrkoråden eller på prestvalet. Detta tiliskrifver man öfver. kyrkorådet, som i högkyrklig ifver har hållit igen mot ministern Falk. Vid valen i Sachsen till ena hälften at Andra kammaren, hia de liberale mist två platser af fjorton, som de förut innehade. I stadskretsarne ha de i allmänhet varit iyckliga och undanträngt de konservative från ett par kretsar, likasom de också öfvervunnit sscizsliemokraterna, till och med i deras hufvudort Glauchau. Det är sålunda landtkretsarne, som svikit dem. Hufvuduppgiften för landidagen under nästa session skall bi att genomföra omdanandet af skattesystemet om hvilket man icke på våren lyckades åstadkontma enighet mellan de båda kamrarne; dessutom kommer förslag att väckas om en ny löneförhöjning, enär den för ett par år sedan i Sachsen så väl som annorstädes genomförda förhöjningen af lönerna visat sig otillräcklig under den när. varande stegringen af prisen på litsförnödenheter. För de mindre lönerna kommer förhöjningen att bli från 20 till 30 procent, men mindre för de större. Landtdagen kom-. mer dock troligen att som vilkor härför fordra nedsättandet af embetsmännens antal, Ett rykte har nyligen berättat, att hertigen af Anhalt ämnade nedlägga regeringen och afsluta en traktat med Preussen om att öfvertaga förvaltningen af hans land, såsom det redan gjort för fursten af Waldeck. Ryktet dementeras dock nu, och man fäster uppmärksamheten på, att hertigen icke kan vinna något derigenom, likasom han å andra sidan icko behöfver frukta någon minskning i sina personliga ivokomster, till och med om utvecklingen skulle medföra landets inkorporerande i Preussen. Strax efter det nordtyska förbundets upprättande hyste man väl vid det anhaltska hofvet en viss fruktan för, att något eådant skulle inträffs, och man skyndade sig derför att bringa sitt på det torra, det vill säga man gjorde landtdagen eftergifter i politiska frågor för att göra den benägen för en delsing af domänen mellan landet ocu furstehuset. Den har redan för ett par år sedan kommit till ständ och bsgge parterne ha befunnit sig väl deraf. Anhalt anses nu i finansielt hänseende vara särdeles väl stäldt bland de tyska staterna; och den enda fråga, hvars ordnande nu ligger befolkningen varmt om hjertat, är jagtsaken, enär hertigarnes jagträtt är en icke ringa börda för landtboarua. Deremot klagas i Thäringen mycket öfver de höga skatterna, som framför allt tillskrifvas de ökade utgifterna för armeväsendet; man vill derför minska embetsmännens antal, hvilket är oproportionerligt stort, bland annat till följd af landets styckning mellan olika herrar. Dock är sjelfkänslan så stark, xztt Koburgs och Gothas landtdagar ännu icke kunnat bli ense om en .sammansmältning af de båda länderna, oaktadt den nuvarande söndringen är öiver måttan dyrbar och oaktadt man under en följd at år arbatat på en förening. Enligt Kölnische Zeitung skall tyska re. geringen ha beslutit att göra Köln till Tysklands starkaste fästning. Icke mindre än 22 forter och 7 redutter skola omgifva staden i hela dess utsträckning. Utgifterna äro heräknade til! 7,830,000 thaler. Detre största forterna äro beräknade till 600,000, fem till 450,000, sju till 300,000 och tilk 180,000 thaler för hvarje af de öfriga. De tre förstnämnda forterna skola inom kort påbörjas. Ennen LJ Entledigande. Statsministern för ut rikesärendena har på begäran entledigat atanala Ah snusa nn RR RR