för närvarande ingen förhoppning finnes ati få hans plats ens i en mindre mån fyld. Dahlqvists enskilda lif utgjorde en ständig kamp med bekymren, hvilken hans uteslutandekonstnärligt anlagda ande icke var vuxen. De upphörde ej heller någonsin att förfölja honom, och att han ej dukade under för dem, derför hade han att tacka sin riktning åt det ideala, inför hvilket allt annat syntes honom ringa. 1845 ingick han i äktenskap med sin efterlefvande maka, hvilken tillika med nio barn, en ovanligt stor krets af personliga vänner och den oräkneliga skaran af konstnärens beundrare nu står sörjande vid hans bår.