Aftonbladet – 22 september 1873, sida 2

Det fusionistiska partiet i Frankrike, hvil TIket länge med otålighet afvaktat ett mani fest af grefven af Chambord, för att stöd Ipå de deruti uttalade åsigter kunna mät: I natioralförsamlingen, då densamma den ? November åter sammanträder, har nu, då grefven alltjemt iakttager den djupaste tyst nad, beslutit att förmå honom till ett be stämdt uttalande af sin mening. Enligt Temps har nyligen Larcy fått i uppdrag at till grefven öfverlemna en adress, underteck nad af 130 medlemmar af högern. Adressen erkänner hertigens af Chambord rättighet att vidhålla sina grundsatser och att vägra att ingå på några koncessioner med afseende på fanan, men förklarar det vara hans skyldighet att mottaga Frankrikes krona, om den erbjudes bonom, äfven om vilkoret skulle vara trikolorens bibehållande. Man begär icke, att han på förhand skall bringa något offer, men gent emot ett votum af försam. lingen, bör han, utan att dementera sina föregåenden, i landets och kyrkans intresse gifva efter för nationens önskningar. Under det sålunda fusionisterna å sin sida uppbjuda allt för att inom kort kunna hugna Frankrike med ett legitimt konungadöme, äro de öfriga partierna icke mindre verksamma för att realisera sina planer. Bonapartisterna hafva satt i gång en stark agitation i alla de norra och en del af de vestra departementen, der befolkningen utan att vara afgjordt republikansk, dock högeligen froktar för ett återvändande till det absoluta konungadömet med alla dess inskränkningar af folkfriheten. Republikanerne uppbjuda äfven all sin förmåga att korsa de monarkiska restaurationsplanerna och verka ifrigt för att marskalk Mac Mahons myndighet som president skall förlängas för en tid af fem är. Inom pationen tyckes en stark republikansk stämning för närvarande allt mäktigare göra sig gällande; vid flere ärs möten af landtbruksföreningarna hafva entusiastiska tal blifvit hållna för Thiers och republiken och legitimistiska talare ha öfverröstats. Nationalförsamlingens president Buffet; som en tid uppehållit sig i sin hemort i: departementet Vosges, har under sin resa flere gånger fått erfara sina val mäns missnöje med hans uppträdande. Slutligen har. presidenten för generalrådet i Marseille vid dess afslutande uttalat sin förvåning öfver det skådespel man pu såg i den franska republiken, der allt: tillåtes republikens motståndare, under det allt förbjudes dess anhängare, der den demokratiska pressen förföljes med en stränghet, som var oerhörd till och med under kejsardömet, och der alla frisinnade embetsmän skoningslöst afsattes och till och med domrarne gjorles till regeringens politiska verktyg. Prelekten ville göra invändningar, men presilenten vägrade honom ordet under nästan nhälligt bifall af rådet, Thiers, till hyvil