Aftonbladet – 20 september 1873, sida 3

ledsagade drottningen från Buen Retiro till M. drid, lät hon sin broderade näsduk falla ut g nom vagnsfönstret. Fernando Munoz tog ur den och lemnade den till drottningen. som d tillsade honom att han skulle rida invid fotst get till vagnen så att hon skulle få prata me honom. Ferdinand VII dog och tre månade derefter, den 28 Dec. 1833, förmälde sig har enka i hemlighet med underofficeren. Detta gi termål väckte mycken förargelse i Spanien oc kunde först den 13-Okrt. 1844-bli offentligen goc indt. Hertigen af Rianzares gjorde ej någo väsen af sig och försökte aldrig spela någon pc litisk roll. Han var grand af Spanien af först klassen och riddare af Gyllene Skinnets orden Ludvig Filip dekorerade honom med storkor af Hederslegionen och gaf honom den fransk titeln af hertig af Montmorot med anledning hans begge stjnfdöttrars, Isabellas och hertigin nans af Montpensier, giftermål 1846. Samm ir erbjöd man honom en krona, som skulle til skapas i Sydamerika genom ombildandet af re publiken Ecuador, men han betackade sig oc förklarade sig nöjd med att vara drottningen semål. I Havre, der Fernando Munoz ofta oc änge bodde, visade han stort intresse för bildan let och upprätthållandet af den stora ostronod ingsanstalten derstädes. — Dyrt stämpelpapper. Norska Aftenblade berättar, att till stämpelpappersförvaltaren fö några dagar sedan inkom en reqvisition af et ark stämpladt papper, som skulle tjena till fastig hetsdokument för försäljningen af de Treschowski gendomarne vid Laurvik. Egendomsköpet upp sår till 600.000 spdlr, hvadan detstämplade pap persarket kostar 4800 Spålr, sannolikt den be tydligaste summa, som någonsin vid enskild han lel i Norge blifvit erlagd istämpelpappersafgift — Den förstenade skogen i Californien. Ei sådan har nyligen upptäckts, skrifver tidninge: Nya Verlden. i Sonora Valley, Californien. Ega ren af densamma eller rättare den, som tagit ho om i besittning enl. homesteadlagen, är Charle Adwards eller Förstenade Charley, som han van igen kallas för korthetens skull. Han är ev svensk, har varit sjöman, grufarbetare och lite uf hvajehanda, och har nu slagit sig ned pi lenna ensliga ort, för att biträda resande. såson rägvisare och sälja sällsynta exenplar af petri ikater. Han har byggt sig en hydda. i hvilker jan kan hysa resande, som åtnöja sig med er ialmbädd och en tarflig måltid, ty han görickt språk på att vara värdshusvärd. En resande om nyligen besökt platsen, beskrifver den pi öljande sätt: å vi anlände, visade sig Charley med staf anden och en ståtlig stovepipe(hög hatt) mec n stor plåt på framsidan, å hvilken plåt läste: rdet Guide(vägvisare). Han öppnadejden grof wrbetade bommen för att Säppa oss in och ledde ss derpå fotstigen upp till det första förstenade rädet. : Ursprungligen hade blott en. mindre de: fdess öfverända: stått ofvan jord, hvilken del ock, efter hvad man kunde sluta af de kringpridda styckena, måste ha uppgått till cirka 80 ots höjd. Diametern utgjorde 13 fot, men tyd igen var ännu icke trädets midt synlig. Förste ingen var fullständig, om man undantar barken. om var något murken och lös och med lätthet unde söndermalas med fingrarne. Omkring 20 örstenade trädfunnos här inom en rymd af. nå: ra få acres. Flera af dem stodo till en del obe: äckta genom naturens åtgärd, medan andra till ågra fot blifvit blottade .genom Carleys gräfnin. ar. Alla voro jätteträd, så vidt vi kunde döma ill af hvad vi sågo. Det var icke svårt att inna att dessa träd tillhörde slägtet Sequoia empervirens eller det californiska rödträdet. )et enda utom detta numera lefvande species af frågavarande slägte är Sequoia Gigantea. eller e bekanta Wellington träden, som finnas i Sierra levada och stundom äro 220 fot höga och från 5 till 38 fot i diameter vid rotändan. Sequoia empervirens är förträfflig till plankor och an: ändes mycket i San Francisco. Alla de fallna örstenade träden lågo i sydostlig riktning, och ag fann ett, hvars stubbe, 30 å 40 fot hög, ännu tod upprätt: Af de observationer jag gjorde, jutade jag lätt till följande naturrevolutioner: är stod fordom en stor skog utaf californiska träd, måhända på slät mark, måhända på en juttning. Så kom n vulkanisk eruption och ildade de tuffstenskullar, som utgöra östra gränn för den bassin, deri försteningarne äro tillnnande. Denna gräns bildade, jemte de andra. a sjö i den nuvarande dalen. Vattnet i denna jö dränkte skogen, och sedan det upphettats af en vulkaniska elden, blef det mättat med kiselra (silex) från kullarne som begränsade sjön. erpå började försteningen genom att upplösa ädens ursprungliga beståndsdelar öch ersätta em med de från kiselsyran uppkommande ämen, flinta, qvarts, sand o. s. v. Denna process ick. utan tvifvel långsamt, efter menniskors vanga sätt att beräkna tiden. Sedan de uti vattet stående träden blifvit förvandlade isten, kom 1 By naturrevolution, som slet bort fördämninarne mot:vattnet och tillät detta attrinna bort, rändrade jordytans utseende, kullkastade de rstenade träden och öfvertäckte dessa med slam 8. V., som fördes med det bortrinnande vatet. så att endast få af dem genom en efterfölnde afhöljningsprocess hafva blifvit synliga för ennissors ögon.