Aftonbladet – 20 september 1873, sida 3

Bref från Rouen. (Forts. från gårdagsbl.) En resande, som ej alt för flyktigt öfverfar detaljerna af kyrkornas yttre ornamentik, måste ovilkorligen frapperas af en egen domiig omständighet, nemligen att en stor del af helgonstatyerna, synnerligen på och omkring hufvudportalerna af vissa kyrkor, äro — utan hufvuden. På förfrågan om orsaken till detta besynnerliga faktum, som man ogerna vill tillskrifva en grym lekfull het af arkitekten, och ännu mindre tiden, hvars tärande tand ännu aldrig bitit af hufvaden i ett enda tag, fär man den upplysnisgen, att denna halshuggning försiggick nuder yran af första fraoska revolutionen. Jacobiner-pöbeln nöjde sig icke att se hufvuden af kött och blod rulla för sina bilor. den sysselsatte sig äfven på lediga stunder med afhuggning af marmorhufvuden, synnerligen när dessa tillhörde kederliga gamla helgonbilder. Intressant är emeilertid att iakttaga, att på Saint-Maclous portal, midti bland en stor skara af hufvadlösa helgon sitter Kristusbilden ensam med sitt hufvud och sin gloria orörda. Jag betruktade Jänge med intresso denna för öfrigt konstlöst skulpterade Kristusbild, som så imponerat på den röa, ursinniga pöbeln, och jag kan ej neka, att der han satt ensauwvi fredad midt ibland alla dessa hufvudlösa helgon, denna bild, trots dess konstlöshet, äfvea mäktigt imponerade på mig, och vida mera, än den skulle ha gjort, om helgonen haft vina hufvuden i bebäll. Jag tänkte mig liksom ett: Frid vare eder hviskadt fråu dessa stenläppar midt under stormen och afväpnande de räa väldsverkarne, Och nu blott en blick på Rouens läge. Ronen är utmärkt vackert beläget på ömse sidor om Seinefloden, med höga kullsr rundt omkring, synnerligen på flodens norra sida. En af dessa höga kullar, La colline de bon secours, belägen vid floden en dryg half fjerdingsväg från staden ät Paris-hället, erbjäder den präktigaste utsigt öfver staden, är en vanlig vallfartsort för turister och kan, om man så vill, kallas Rouens Mosebacke, ehuru, utom läget utanför staden, den så till vida är olik Mosebacke, att den istället för värdsbus är försedd med kyrka, en utmärkt vacker kyrka för resten, och at den i stället för trädgärd med små marmorbord är försedd med en kyrkogård med små mar normonumenter. Jag har icke hjerta att vcåka ut dig med en omständlig beskrifning af den vackra utsigten; men något vill jag säga. Staden ligger vackert utbredd i floddalen framför dig och kryper tili en del upp på de gröna kullarne på norra sidan (4en sida på hvilken du befinner dig). Der uppe gömma gig husen i vackra trädgårdar och titta endast fram här och der liksom för att få en skymt af utsigten, Nedanför dessa kullar, stledes fortfarande på norra sidan af floden, utbreder sig den egentliga staden med bäde sina modernare och äldre gator och byggnader och sina höga vackra kyrktorn, som majestätiekt höja sig öfver denna profanum vulgus af hustak, På andra sidan om floden, nästan midt framför ig, ser du liksom en helt annan stad. Der resa sig också talrika tornhöga föremål högt i luften, men det är icke kyrktorn, det är fabriksskorstenar, en verklig skog af fabriksskorstenar, som utbreder sig vidt och bredt och höjer sig öfver rader af väldiga byggnader och äfven hopar af smärre hus. Det är fabriksstiaden Rouen, och på samma: gång den stadsdel, der den talrika arbetarebefolkningen och andra fattigare familjer hafva sina bostäder. Dessa fabriker skämmas icke för sig. Det är produkter från dem, som fylla många af de vackraste butikerna och magasins icke blott i Rouen utan äfven i sjelfva Paris. Den der nya stora fabriken af ljusröd tegelsten, som ser 8Å snygg ut bland de öfriga — kan du gissa bvad der tillverkas? Ingenting annat än — hängslen. Men också häller den upp byxorna; på en stor del af det franska foiket, och det