Aftonbladet – 19 september 1873, sida 2

DHIVURBIUVLI AUCH 12 DCPL. Gårdagen var för kyrkomötet en mycket arbstsam dag. Sammanträdet började kl. 11 f m, och afslöts icke förr än närmare 5 e. m. Frågorna om regleringen af biskopslönen i Lund och påbjudandet af teologisk filosofisk examen såsom obligatorisk för alla teologie studerande uppkallade båda en mängd talare och gåfvo anledning till ganska pikanta yttranden. Visserligen utbredde sig måhända en och annan talare vidlyftigare än nödigt, men då ju kyrkomötet just är tillsammans för att i förekommande ämnen utbyta sina åsigter och på grund af detta tankebyte fatta mogna beslut kan väl ifrågasättas lämpligheten af sådana uppmaningar att fatta sig kort, som den mötets ordförande straxt i början af diskussionen rörande den sista frågan ansåg sig befogad att gifva. Säsom man efter inhemtandet af kyrkolagsutskottets betänkande i frågan kunde vänta, ffamträdde intet försök att på grund af presterskapets privilegier bibehålla biskopen i Lund vid betydligt större löneinkomster, än regering och riksdag för längesedan beslutit. Rörande sättet åter var någon meningsskiljaktigbet. Utskottet hade föresla: git att med ett enkelt ja besvara den af K. M:t framstälda hemställan att ej presteståndets i rikets ständers skrifvelse den 29 Oktober 1860 anmälda beslut må anses innefatta hinder för en sådan reglering af biskopslönen i Lund, att den må uppgå till det faststälda beloppet af 15,000 rdr. Härvid hade grefve Hamilton fogat en reservation, med följande förslag till resolution, att kyrko mötet, till svar å K. M:ts ifrågavarande skrifvelse, skall lemna sitt samtycke dertill, att presteståndets, i rikets ständers skrifvelse den 29 Oktober 1860 anmälda, beslut förklaras icke innefatta hinder för en sådan reglering af nämnda lön, att vid densamma bibehålles endast så stor del af Helgona gård och gods, som erfordras för att afkomsten deraf jemte de tillgångar, K. M:t för öfrigt enligt de för reglering af biskoparnes löner godkända grunder täckes bestämma, må uppgå till det för biskopslönen i Lunds stift faststälda belopp 15.000 rdr. Grefve Hamilton, som först hade ordet, förklarade att han önskade denna formulering af beslutet, på det att biskopen i Lund, som hittils haft de största inkomsterna, ej hädanefter måtte komma i sämre ställning än öfriga biskopar. Kammarkollegium har nemligen föreslagit hela lönens utgående i penningar, hvarigenom den möjlighet att få sina löneinkomster förbättrade, som förefunnes för de biskopar, som innehade boställsjord, för honom ginge förlorad, en tanke, hvilken yt terligare utvecklades af hrr Warholm, von Geijer, Bring och Qviding. Församma åsigt talade vidare hr Hammarsköld, som ansäg det olagligt och stridande mot 5:te punkten i K. M:ts och riksdagens beslut rörande reglering af biskopslönerna, att staten skul!e taga hela inkomsten Helgona gods och deraf utbetala en del åt biskopen i Lund, samt hr Annerstedt, hvilken var tacksam för det frågor af previlegiinatur verkligen framstälts för kyrkomötet och förklarade sig stå qvar på samma ståndpunkt som presterskapet vid 1860 års riksdag, men dock ej framstälde något yrkande i detta afseende. För utskottets betänkande uppträdde frih. Ugglas, hrr Ekman, Nilsson, Olsson, Lindgren, Toll och Nordström, som icke ansägo kyrkomötet böra ingå på frågan om sättet för den i frågav arande regleringens verkställande utan blott svara det intet hinder för densamma förelåge. Kyrkomötet är ingen löneregleringsnämnd och ett försök å dess sida att ingripa i regleringen af biskopslönen är hvarken önskvärdt eller rätt. Hr Lindgren var dessutom öfvertygad att biskopen i Lund icke mer än någon annan prest äfventyrade att förlora all boställsjord, en åsigt som vann bekräftelse genom statsrådet MWennerbergs förklaring att regeringen vid reglering at biskopslönen i Lund antagligen skulle följa samma grunder som vid föregående regleringar, d, v. s. att der jordegendom finnes, den bibehålles, ehuru här blott till någon del. Statsrådet ansåg derför ett bifall till ut skottets förslag icke innebära någon fara. Hr Olsson, som för öfrigt ej ville medgifva att frågan var af privilegiinatur, ansåg att det vore så mycket vanskligare att inlåta sig på frågan om sättet, som med Helgona gods det förhållande egde rum, att, när arrendena blifva lediga, de under gynnsamma konjurkturer kunna stiga till dubbla beloppet, hvilken anmärkning från andra sidan bemöttes dermed, att möjligheten af lönens stigande här, såsom vid alla in natura utgående löneförmåner, motsvarades af risken att den under motsatta konjunkturer skulle kappa minskas. Såsom i gär berättades, antogs efter diskussiomens slut grefve Hamiltons reservation med 30 röster mot 29, som voro för utskottets förslag. En ännu lifligare diskussion, i hvilken: mer än haltva antalet af de presterliga ledamöterna deltog, uppstod rörande tillfälliga utskottets n;r I hemställan i abledning af väckt motion om skyldighet för studerande vid rikets universitet, som ämna inträda il presteståndet, att, så framt de ej aflagt ilosofiekandidatexamen, för rätt till examen inför teologisk fakultet hafva undergätt teologigo-filosofisk examen, och hvilken hemställan i kafyndsak innefattade bifall tilll motionen med tillägg af den bestämmelsen, att filosofie-kandidat, som ej vunnit betyg ij alla teologico-filosofie kandidatexamens ämnen, bör undergå förhör i dessa ämnen, innan han kan vinna inträde i teologiska fakulteten. Ingen enda af samtlige de i frågan uppträdande talarne förnekade behofvet för presterskapet af en större humanistisk bildning, men deremot voro åsigterna ytterst lelade såväl om ifrågavarande examens än: damålsenlighet i det åsyftade fallet. som om lämpligheten att ånyo afl.ta en skrifvelse till K. M:t i detta ämne, särskildt med afseenle å den förhanden varande prestbristen.j! Ötverläggningen öppnades af hr Beckman, l; som ansig den föreslagna hemställan hvarken nödig, nyttig eller ens för närvarande rådlig. Under sista äret hade 9 studerande aflagt denna examen och på samma tid 15 limissionsexamen. Den förra syntes således blifva ganska allmän, utan att den behöfver göras obligatorisk och vore såsom en frukt ff fria studier att föredraga. Utan att un: lerkänna behofvet af examenskontroller, ansåg tal. de redan befintliga tillräckliga och tände mångfaldiga exempel på en välsig1relsebringande verksamhet i församlingens jenst utan någon humanistisk examen samt yrkade afelag ä betänkandet. I samma yrande instämde hr Björck, som dessutom ramköll prestbristen, hvilken i hans stift rar så stor, att församlingstjensten ej kunde ippehållas utan biträde af teologie stude: ande. Skrifvelsen ansågs äfven mer eller mindre lämplig, dels derför att den kunde se ut åsom en mindre grannlaga påminnelse till orga 2 BRT RAR fatt. IE: fat. OG fond be fat LL jod Ryn nad det Art Mb BR a