Aftonbladet – 18 september 1873, sida 3

åjaf verkstaden sjelf aflönade lärare, och hvil rken besökes af omkring 300 arbetarebärn äfvensom att de äldre arbetarne bildat en före nicg, som räknar mer än 300 medlemmar och redan nu har eget hus med teater, folkbiblio-Itek och läsekabinett. Tyvärr är det mig -licke möjligt att nu närmare sysselsätta mig med Jernkontoret; hvilket ur folkens täflings strid just nyss utträdt med hedersdiplomets segerpalm, eller med det från Paris och London så berömda Finspongs kanongjuteri. Jag åtnöjer mig derföreinödtvungen resig: nation dermed, att helt enkelt hänvisa läsaren till den svenska specialkatalogen med dess rika och instruktivanotiser deröfver, och omnämner ännu blott de verkligen utmärkta stålfabrikaten från Eskilstuna, en liten etad ungefär 12 mil från Stockholm, och de väl arbeItade gevären från Husqvarna i Småland. I Äfven landtbroket med sina binäringar, äfvensom skogshushållningen, j2gten och fiskerihandteringen hafva i Sverige en urgammal historia. Mer än hälften af hela svenska folket idkar landtbruk, och att detta i Sverige befinner sig på en hög ståndpunkt, och att landthushållningen derstädes är fullkomligt ratioInel, derom vitna såväldetberömdalandtbruks linstitutet på Alnarp vid Malmö, som de i Wien lexponerade landibruksmaskinerna och redIskapen. Derom har för öfrigt i Tyskland redan mycket och af sakkunnigare liand än min skrifvits, och jag vill derföre blott helt enkelt anmärka, att en enda grosshandelsfirma, och sådana eger Sverige i stort antal, har en lårlig omsättning af 150,000 litres spanmål och 1350,000 gräsoch klöfverfrö af första qvaTlitet. Deremot kan jag icke underlåta att närmare befatta mig med den svenska fiskodlingen, hvilken i sjelfva verket är ett lunicum, och i Wien är på det värdigaste Åsätt representerad af den k. fiskeri-intendenten von Yhlen. Saken är en af dem, som läro af allmännare, i hvarje fall af naturvetenskapligt och geografiskt intresse, och näst det svenska folkskolehuset med dess rika och aktningsbjudande innehåll hafva derföre också få af de talrika bibyggnaderna inom verldsutställningsbyggnaden gjortmera lycka och farore än det prydliga trähus, som lig: ger midt emot porten med öfverskriften Sverige och Norge, och hvilket liksom in nuce iunehåller det svenska fiskeriet och hvad dertill hörer. I Sverige intaga som bekant sjöarne och floderna en tolftedel af hela landområdet; kuststräckan från Torneå ända ned till Carlskrona är, som förut är nämndt, till en utsträckning af 3 å 4 mil från kusten betäckt med en. mängd öar och skär, de yt tersta nakna och kala, de inre deremot bevuxna med skog och buskar. Tretton stora strömmar (i Sverige kallade elfvar, liksom äfven vår tyska Elbe bär detta namn såsom nomen proprium) nedstörta i jättestora, ofta tätt på hvarandra följande vattenfall från Kölen till Östersjön och erbjuda vid de af stenar och klipputsprång skyddade och derför lugnare krökningarna yngelplats för de otaliga laxsvärmar, som om hösten leka derstädes. Ungarne stanna derefter vanligtvis qvar på samma ställe 1!2 å 2 år, till dess de i sällskap simma till hafvet, hvarifrån de efter 6 å 7 månader, hvarunder de blifvit mycket större och starkare, återvända och nu i sin ordning der -tillbringa den glada lektiden. I Kattegat, d. v. 8. den del af sjön, som sköljer Sveriges vestkust mellan Malmö och Göteborg, utfalla sex laxrika floder, hvilka lemnå den berömda Halmstadslaxenm, ostridigt den utmärktaste laxarten i Norden. Venern är sä stor och — så att säga — hafslik, att man kan resa flere timmar på densamma utan att skönja ett spår af land, Äfven Siljan och de lappländska träsken äro mycket stora och hafva en omätlig rikedom af fisk. Det låter nu tänka sig, hvilken vigt, under sådana natvrliga förhållanden som de ofvannämnda, fisket måste hafva för Sverige, och man har derför från den kungl. svenska ministerers sida med rätta bemödat sig att i Wien så väl och noga som möjligt visa, på hvilken hög ståndpunkt fiskodlingen och fiskerihandteringen derstädes befinna sig med afseende på såväl de särskilda fångstredskapen som produkternas qvalitet. Den nuvarande expositionen har bland annat äfven det anmärkningsvärda företrädet, att den måste gifva en så mycket trognare bild af det svenska fiskeriet, som man äfven för enskilda, fattiga personer, ja till en del fullkomligt utarmade fiskare, som ingenting mer ega än sin lilla bit och det oändliga hafvet, möjliggjort att på det berömligaste sätt deltaga deri med prof af egna arbeten, i synnerhet med väl arbetade fiskeri redskap... En egendomlig och säkerligen oväntad företeelse är slutligen den svenska silkesodlingen, hvaraf br G. H. Jacobsson i Gö: teborg insändt prof. I stället för den italienska silkespuppan begagnar man sig i Sverige med rätta af den japanska (Bombyx Yamamai), hvilken senare uppfödes med den vanliga eken (Quercus pendunculata). De deraf vunna resultaten äro verkligen af öfverraskande natur, och hur paradoxt det än må låta, kan det redan nu med visshet antagas, att silkesodlingen, till och med under en ännu högre breddgrad än vär, kan hafva en förr icke anad framtid.