Aftonbladet – 15 september 1873, sida 3

— Hur skulder och almosor indrifvas i Persien. Om det egendomliga sättet härför berättar Newyork Hersld följande: När den persiske fordringsegarenbeslutit att taga ut sin fordran, så tillsöger: han derom gäldenären tidigt en morgon och aflägsnar sig-ej förr. än han fått sina penningar. -Han tager sin matta med sig, slår sig ned i gäldenärens sofrum, äter, dricker, sofver, röker der tills han fått betaldt. För några år sedan hade en per: ser en skuldfordran hos engelska utrikeskabinettet eller inbillade, han sig att han hade ensådan. En dag reste han från Teheran: och sedan han efter många äfventyr kommit till London tog han sin matta med sig och infann sig i afsigt att slå sig ned i Foreign Office, som han till på köpet trodde vara en AR och stanna qvar der tills ban blefve. betald. Lord -Palmerston, som då var statssekreterare för utrikes ärendena, tog saken från den glada sidan, men mr Hammond, understatssekreteraren, skickade efter en olisman. Bruket att sitta på någon, såsom et heter, är i Persien mycket allmänt och det är ej lätt att slippa undan det. Emellertid har sir John M Neill, en gammal skotsk diplomat, som någon tid var anställd vid det persiska hofvet, en gång befriat sig derifrån. Nyårsdagen, som i Persien firas som en stor festdag, gå de religiösa tiggarne omkring, icke för att höfligt tigga n almosa, utan för att kategoriskt utkräfva en efter deras godtycke bestämd summa. Ett utländskt sändebud taxera de i allmänhet ganska