Aftonbladet – 13 september 1873, sida 3

?störelse genom brand var af konungen på förhand anbefald. Äfven i danska lägre bemärktes de flammande rökpelarne; en af delning ryttare utsändes under aning om någon inträffad större olycka, och en skär I mytsling uppstod med de från Kristianopels grushögar Btervändande svenskarne, som dock utan egentliga olägenheter fortsatte sit tåg till svenska lägret. Förutom den skildring, hvars hufvuddrag vi här ktergifvit, skulle vi, bland det föreliggande bandets lifliga teckningar af krigiska bedrifter, vilja framhålla beskrifningen på stormningen och eröfringen af Kalmar stad den 27 Maj 1611, samt ännu ett par målande drag ur tidens krigshistoria, 1l Utrymmet bjuder oss dock att nöja oss med anförandet af några karakteristiska småsaker af annat slag. J Bland tyska furstar, som 1608 besökte Isvenska konungahuset, anlände i Augusti hertig Johan Albrekt af Mecklenburg med I furstinna och hof på tre af svenska örlogs-iflottans större krigsskepp till Kalmar. Till :Å deras emottagande,som var högstlysande, hade svenska hofvet begifvit sig sjöledes till Kalmar, vid hvilket tillfälle drottning Kristina -Iförde med sig särskild galeja och särskild Tklädebåt (en jakt med kungliga fataburen). jÄfven hade Hennes M:t med sig en vagn, som tyckes varit täckt och kallades Kuchtzvagn, men icke kan ha varit af finare slag, Jemedan till dess iståndsättande upptagas i Åslottsräkenskaperna 21 lisp. jern, 200 takÅspik, !e tunna tjära och 12 tolft bräder. 1 Sjelf utstofferade hon sig, hertigarne och sitt hof på det präktigaste sätt efter tidens sed. Hennes hofskräddare, en fransman, satte för detta ändamål i verksamhet 13 Kalmare-skräddare, hvilka betalades af slottet och till hvilka åtgick ej mindre än 1 lisp. vax, Af qvittenser synes att svenska hofvet uppehållit sig i Kalmar ända fram i medlet af Sept. 1608. Hertig Johan förde med sig egna pukslagare, och Gustaf Adolf egna trummetare, till hvilka senare slottet utlemnade 2 råa oxhudar. För tillverkningen af konfektyrer hade drottningen äfven tagit med sig Casper Köning i Stockholm, hvilken i sitt qvitto på mandel, socker, kanel m. m. kallar sig Konungen Maj:ts Abbetekere, Några prof på tidens vidskepelse tillåts vi oss nu anföra. Olyckan i Lifland 1605 gaf näring åt en orofull aning, som i det hemlighetsfulla sökte dels förklaringen öfver orsaken och dels olyckliga förebud om framtidens händelser. Bland dylika vitnesbörd, befintliga kyrkoböcker, kan framhållas, att 1607 syntes en ljus brinnande stjerna vid Magdalena tid i öster och vid Michaeli en stjerna vesterut med en qvast eller ett brinnande ris, och båda stjernorna stodo uppför. Pingstdagen ringdes Kalmar kyrkeklocka af sig sjelf liksom 1598, det svåra krigsåret. Item äre komne så mycket horsaskuttor, som de kallat, och häfver flugit så tjockt som man ser bi aldra tjockast när de svärma, och håller man det så före att de hafva varit ett prasagium eller förebud till det möckna främmande krigsfolk och fransosiske soldater, som kommo här i landet. O domine libera nos a francorum malo! Item uti detta år hafver allestädes varit en allmännelig klagan om frat och illmärke, att de hafva gjort en jemmerlig stor skada i husena Est etiam presagium alicujus mali Miserere nostri Domine Jesu! Amen. (Ålemskyrkobok 1608.) Som synes, är äfven detta band af doktor Sylvanders förtjenstfulla arbete i många afseenden en verklig grufva genom sin rikedom på specialnotiser, vare sig att ban behandlar krigiska eller fredliga ämnen. Vi afsluta emellertid här vårt referat, blott tillläggande, att man bland andra intressanta kuriositeter här kan få fullständigt läsa Carl IX:s märkliga Kampebref till Jutekonnngen den utmaning, deri han föreslår konung Kristian att efter de gamle göters lofliga bruk ingå en kamp med oss på släta markenm. De författare — anmärker hr Sylvander — hvilka upptagit detta bref, hafva alla mer och mindre felaktigt återgifvit detsamma, de fleste i följd af oriktiga afskrifter i danska arkiv. Hos danska författare, som dock erkänna sig icke haft tillgång till bufvudskriften, förekommer det i mycket förkortad och sammandragen form. Hos svenska författare, såsom Fryxell, Löfgren och författaren till Danmarks krigsförhållanden till Sverige, är det visserligen utförligare, men dels oriktigt läst och åels eljest afvikande från bufvudskriften sådan denna är i riksregistraturet införd. Dessntom är hog alla dateringen oriktigt uppgifven, hvilket är af ej oväsentlig betydelse för uppfattninsen af detta Carl IX:s ridderliga, men nkbot förtviflade beslut att i en enviges kamp sluta striden eller litvet. Kristian IV:s öfvermodiga svar finnes ock i sin helhet anördt at Syltander.