Från en resa till Australien. (Bref från en resande landsman.) Atlanten vid 359 17 n. lat., 09 44 v. long. den 15 Nov. 1872. Den 25 Oktober 1872 afgick jag från Gravesend såsom passagerare ombord å engelska segelfartyget Windsor Castle, som var destineradt till Sydney och hade att tillryggalägga den stora yttre vägen söder om Godahoppsudden utan några mellanstationer. Det var en sjöresa på 3 månader jag hade för mig och det på en årstid, som i början af resan lät os känna alla sina obehag. Under första veckan kastades vi iram och tillbaka på Engelska kanalen af de förskräckliga vinteretormar, som då rasade der liksom annorgtädes. Man tröstade sig med, att blott man komme ut på Atlanten, vore allt obehag förbi, men i detta hopp blef man grymt bedragen, ty då först började det svåraste Då man sitter der hemma i sitt lugna bo, har man svärt att föreställa sig, hvad det vill säga, att midti vintern vecka efter vecka drifvas omkring på ett stormande haf. Sällan torde det vara så ogynnsamt som vi fingo pröfva det, ty vinden var rakt emot, och fartyget måste ständigt hålla npp, hvarvid man känner vinden och vå gen i hela deras styrka, Mer än en vecka drefyvos vi föga sydvestom Englands kuster, utan att kunsa något märkbart förflytta oss söderut. Hvarje dag talades det om, att vi skulle nödgas återvända och uppsöka hanin; oupphörligt sprang kaptenen och tittade på barometern, a!ltid steg den; hvarje afton började vädret blifva bättre, men hvarje natt rasade stormen lika ohejdadt. Men allt har en öfvergång; för några dagar sedan blef vinden gynusam och förde oss otroligt hastigt hit ner till göderns herrliga klimat,