Aftonbladet – 11 september 1873, sida 2

Je offentliga sammanträdena. Synnerli lifligt sysselsatte tnam sig med den zan,!n huruvida man skulle bibehålla eller zaffa!g seneralrådet. Då de här represonterssek-t tionerna uppsagt det bestående generidet ll lydiiad och således faktiskt skilt från den internationella ärbetareföreningekan det visserligen synas, som om frågarentligen bort uppställas sålunda: Skallnna nya förening hafva ett generalråd elicke? Men de bär församlade göra oaktadt scenen anspråk på ätt vara icke en separerraktion af Internationale, utan Internmale sjelf; derföre hade frägan erhållit deorm hor bade. Tvenne olika meningarorde sig fråR början gällande, Alls de egerade ville visserligen undertrycka gralrådet, men en del af dem hade af sirommittenter erhållit imperstivt mandatt i dess ställe sätta något slags organion, ander det att andra icke ville hatvågot slags centralstyrelse, utan menade, ö när de olika sektionerna behöfva hvadra, kunna de sätta sig i förbindelse mevarandra utan någon sådan. Dessa oli mer lj ningar om rätta sättet för den intatio-l; nella arbetareföreningens organisationnpa äfven anses återspegla kollektivisnes? l, olika uppfattningar om det blifvaneamhällets organisation. Männen af deörra riktningen äro de egentlige federabrne,j anhängärns af den senare riktningernar kisterne. Anarkiens talan fördes afssen Ostin, f. d. mediom af kommunen iaris, ou apostel för en ny religion, kall: fusionismen. Anarkien, an h: är för oss icke mål, utan medel. Vi vilja fullständig upplösning af detta samhäl som fjettrar oss; när vi hunnit så lås då skola vi grundlägga kollektivismerkommunismen, broderligheten-. Engelsnuen Hales betonade starkt nödvändighetaf en, gemensam organisation och yttrade,t om internationalisterne icke ville hafvaiågon sådan, kunde de lika gerna afskaffajelfva Internationale. Hans åsigt gjorde ; gällande, och det beslöts till slut enhäst, att en förbundskomit skall tillsättas,ilken skall korrespondera med de särski sektionerna angående arbetsinställningsa och de ofvan nämnda statistiska uppgerna, sammankalla den årliga kongressen:h ut arbeta årsberättelser, hvilka förelägs densamma. Äfven anarkisterne samtyte till denna anordning, på vilkor, att d skall stå i de särskilda sektionernas friaal, om de vilja kommunicera sig med dennantralkomit eller icke. Ett förslag att:esluta ur föreningen literatörer, läkare ot andre icke-arbetare, förkastades med stor pralitet. Af synnerligt intresse voro berälserna från olika länder i Europa angåent Inter: nationales framsteg, utsigter och männa ställning — i synnerhet uppgiften från, Spanien. Internationalisterne ha orolig: heterna derstädes gjort gemensam k med den fraktion af det federalistisktepublikanska partiet, som starkast beton:de särskilda förbundsstaternes autonomi ;h vill att federationen skall bildas nedifr. uppåt (intransigentes). Det vill synas, at.e spanska sektionerna af Internationale ån början föga intresserade sig för de dlitiska partiernas strider, utan uteslutand hade i sigte realiserandet af sina gsocialteorier. Då de funno sig icke hafva något t vänta i detta hänseende af den republiksska regeringen, gjorde de — för svage a kunna uträtta något på egen hand — gaensam sak med det parti, som stod dem wmast i politiskt hänseende, och togo en erksam del i den kantonalistiska insurrtionen. Deras delaktighet i grärligheterna Alcoy kunde icke ens deras delegerade å kongressen förneka, ehuru han påstod.att det var municipalstyrelsen derstädes, så genom sin fiendtliga och utmanande hållng mot arbetarne framkallat konflikten. De båda andra frågorna på djordningen behandlades på ett möte, tilhvilket endast medlemmar hade tillträde. Synuerligen lifligt sysselsatte man sig me frågan om en arbetets statistik. Ett offenigt möte afslöt kongressen. Söndagen den 7 öppnades, likales i Genåve, en kongress af delegerade födet centralistiska partiet inom internaticella arbetareföreningen (Iaternationales höer). Äf ven de ha på dagordningen frågori om revision af statuterna och om en stastik öfver arbetet och derjemte följandefrågor: organisation af internationella yrkeörenin. gar, arbetarnes organisation i allmnhet på internationel grundval, de organisrade ar betarnes politiska uppträdande. I kr ma Ph et bh — AA