Aftonbladet – 10 september 1873, sida 3

konstindustriel väg, ja, som en institutior af europeisk betydelse, jemnbördig med de första, står då den Fischerska porslinsfabri ken i Herend vid Vesprim. TI teknisk full ändning, i konsten att öfvervinna de otro ligaste svårigheter, som materialet kan er bjuda, utan att dock inlåta sig på mot dess natur stridande oegentligheter, står må hända ingen porslinsfabrik öfver fabriken j Herend. Arbeten, alldeles felfria och resul taten af en makalös samvetsgrannhet, lemna dessa verkstäder: uppgifter, som man skulle tro, att porslinets förändring under bränningen skulle omöjliggöra, ser man här till sin förväning lösta. I estetiskt afseende åter har Herend-fabriken den stora förtjensten att icke arbeta på att åvägabringa en porslinsmålning, som står sidoordnad med oljemälningen eller aqvarellen, utan håller, med klart medvetande den sakens betydelse, måleriet inom det dekorativas gräns, hvarigenom det sammansmälter med arbetet till en enhetsfull verkan, som vida öfvergår Sevres pittoreska effekter. Derför lyckas det också fabriken i Herend framför andra att höja sig upp emot den japanesiska koloritens djup och mjukhet. Betydande saker har i lädermosaik Ludvig Possner i Pesth presterat. Hvarje färgstycke insättes för sig, och guldlinierna, som bilda konturerna, inpressas derefter. Tekniken är välbekant; men i så stor skala, som hos Possner, hvilken sysselsätter 1600 arbetare i sitt bokbinderi och tryckeri, förekommer deti väl sällan. Också utmärka sig hans Eötwög-album, baron Wenckheims album (hvit grund med guld) Andrassys hedersmedborgarediplom med flere arbeten för både smak och skicklighet. Ett godt vitnesbörd för etablissementet utgör det helt och hållet af en arbetare (Fr. Haltfert) utförda lädermosaikalbumet i gråa, gröna, blåa och röda färgtoner med guld, som Petersburgs museum inköpt för 500 rubel. Möcbelsnickeriet har tydligast af allt blifvit påverkadt af Wiens klassiska riktning; dock ej alltid ha de ungerska handtverkarne varit mäktiga af ett konseqvent genomförande af de riktiga principerna. Vi se ett bevis härpå t. ex. uti J. Herolds smaklösa, sväfvande qvinnofigur, anbragt på en för öfrigt förträffligt arbetad bordskifva, och i Sachs (Agram) sängar med gaflar, pelare, romerska rundbågar och grekiska ornament, allt mäktigt, som skulle det vara bestämdt att utgöra en liten husfacad. Man kunde: gråta öfver det oändliga arbete, som här är nedlagdt alldeles på orätt ställe. I style de VPempire har W. Plechaty i Pressburg ganska tilltalande sängar i hvitt och guld med blekröda öfverdrag, Ferenz, Versemgen Kiviil och flere vackra möbelpaviljonger en utmärkt skänk, präktiga skrifbord m. m. Att följa trädets naturliga textur, att ej tvinga det in i böjda och svängda linier, det är dock för dem alla en grundlag, som ännu tyvärr ej har nått våra aflägsna kuster. Enkel värdighet herrskar i alla dessa möbler — det är tapetserarens sak att förse dem med prakt och rikedom, och tapetserarearbetet har här ofta nog visat sig åstadkomma förträffliga verkningar, alltid följande de bästa (ofta nog grekiska) ornamentmönster. Ett liknande upptagande af rent grekisk ornamentik på passande ställe visar Max Rogges cementocn kalkarbeten. Om hög konst vitnar Josef Holländers dryckeshorn, elfenbenskärning, föreställande ungerska vilda hästar, sammandrifna af en bonde, Ett vackert prof på privat dilettantism i industriens tjenst utgjorde de tvenne kyrkodörrar med romerska löfornament i genombrutet arbete, hvilka voro skurna af en grekisk-katolsk prest, Androne Andronik. Som vanligt erbjöd äfven här hus-industrien det väsentliga materlalet för bedömåndet äf.den nationella riktningen i folkets konstindustri. Och här påträffa vi då det orientaliska draget i det ungerska folkets arbete med en deciderad förkärlek för friska färger och med former, som sammanhänga långt mera med Asien och Turkiet än med Europa. Man behöfver endast se de hos Johan Kirscher (Pesth) och hos Georg Ychreiber (Kronstadt) arbetade syarfvade träflaskorna, plattrunda med cirkelornament och brokiga gula och röda färger, väl an ordnade, för att ana riktoingen af denna nationalsmak; men den uppenbarar sig först helt och hållet i nationalmusei i Pesth prakt fulla exposition af dö olika nationernas i Ungern husindustri. Först kommo slaverna — som stodo lägst. Här låg naturligtvis som vanligt i orienten hufvudvigten på väfnaderna, som genomgående visade röda liniearornament på hvit rund, än med inväfda stiliserade fåglar, än ned stora blommor i brokiga färger, Stunlom höjde de sig till något Anare arabesker, nen inflytandet af det närliggande. orientaiska vigade aig i äfven här i ornamentets sllt betäckande utbredning. Sedan. kom magyarerna: hos dem var färgiammansättningen bättre och något mera komplicerad, till de två bland de slaviska olken vanliga färgerna rödt och hvitt, kom iu det neutraligerande gröna och bildade ned de föregående den såsom de magyariska rationalfärgerna bekanta treklangen. Yt erligare sällade sig till dessa djupa bruna ärgtoner. Hos magyarerna funna vi också räktigt stengods, i färgsammansättningen åminnande om majoliea: grönt, gult och lått dominerade, Figurerna voro deremot aiva: dam-bräde eller cirkelfigurer, fyllda ned en färg, stundom hvitt på blå gränd, Hos sachserna i Ungern såg man genast rånvaron af det orientaliska elementet i ärgfattigdomen, Här dominerade i väfnaerna; svarta linier på hvit grund; den tex ila karakteren var klart uttryckt och väl 7 egagnad i de enkla teckningayvue. Slutligen kommo rumänierna i Ungern. iq fos dem tycktes det rena horisontella liniernamentot vara förherrskande, gulhvit grygd 1est med röda linier eller också en rödakig grund af särdeles fin färgblandning. I n klädning blandade sig hvitt, blått och ödt emellan hvarandra i fisa små tärninar, hvilket gaf intrycket af fint glasperlerbete, De samma åominerade färger uppcpas. äfven 3 deras träarbeten, jaett träkors kom smycke på ett hus?) följde båda ifärg eh form. textilindustriens. Jag. De små Nappornamenten, som jag omtalade i sjelfva Wumänien, förekommo naturligtvis äfven här, 10 tyckas ej vara så vanliga som i hemundet. Intrycket af Ryssland kom af Ungern var ilunda deladt mellan ett skarpt utprägladt rientaliskt mationalelement. och ett imiteande europeiskt; men skilnaden är tydligen en, att då Ryssland. klart är anvisadt att pela en betydlig roll i tidens konstigdustri enom sina nationella orientalska egendomgheter, så är Ungerns inse nationella kraft ån denna sida knappast stark nog för att unna utbilda sig till bärare för en civilirad nations konstindustri, ehuru det naurligtvis både kan och bör försöka att håila nn Pag RR RR SR ER 4 oh Find kd få fn inger TG KR kt i BR br Ft FER BR bg ft og fred