Aftonbladet – 4 september 1873, sida 2

kof med tvånget att gripa sig an med en evision af denna ur så många synpunkter ntressanta lag. Det var, som våra läsare orde erinra sig, helt nära att sistlidne iksdag skulle, med anledning af 1872 års statsrevisorers framställning i ämnet, be svära K. M:t med en skrifvelse rörande be nofvet af resereglementets omarbetning. P mindre det märkliga antagande, hvarpi vissa K. M:ts resolutioner i hithörande mål tydligen äro bygda, att samma dag kan wå gånger förlöpa och två gånger utom hemvistet tillbringas, än äfven de full komligt kinesiska nio rangklasser, som reg lementet uppställer, och det tillfälle till er extra förtjenst, som beror af tillåtelsen fö! vissa, naturligtvis högre och bättre aflö nade förrättningsmän att beräkna ersättning för icke medförd betjening, föranledde stats utskottet att förorda en hemställan i de af revisorerne angifna syfte. Detta förslag antogs ock af Andra, men förkastades mer 38 röster mot 33 af Första kammaren. Ome delbart före denna omröstning uttalade er ledamot af kammaren sin öfvertygelse, at dessa anmärkningar, om de icke nu blifv: på ett eller annat sätt pröfvade, skola åter komma, och att det derför vore bättre, at de nu finge komma under öfvervägande, är att de skulle af kammaren afvisas. Denn: förutsägelse skall säkerligen icke länge be höfva vänta på uppfyllelse. Om anmärk ningarna då hafva ett ännu vidar ut sträckt missbruk att stödja sig på, så skal man förmodligen derför hafva att tack: bland annat regeringens här ofvan anförd: svar till generaltullstyrelsen. Månne då fördelen af det genom denna kringgående rörelse vunna anståndet skall befinnas värc vissa olägenheter, som nu kunna förutses och som då skola låta sig kännas? Det ä1 hvad man får se, men hvad vi tills vidar betvifla. anneenigst so oa. RN a