Aftonbladet – 3 september 1873, sida 3

— En fråga, sammanhängande med lotsningen i Öresund. I Stockholms Dagblad läses: I nära sammanhang med lotsförhållandena i Öresund stär er annan fråga, som torde vara synnerligen väl förtjent af vederbörandes behjertande och på hvilken vi äfven ansett 053 böra fästa uppmärksamheten. Denna fråga är provianteringen af de fartyg, hvilka passera Öresend. Hittills, dä all lotsning nästan uteslursnde besörjts pf danska lotsar och åk i brist på utpriekad segelled i åen delen at Sundet, som ligger ät svenska landet till, bela segelfaren dragit sig åt danska sitan, har det varit naturligt, att de gexom Öresund i tusental seglande fartygen förskaffat sig sina proviantartiklar från vår: grannland. Att denna inkomstkälla för Danmark varit af icke obetydlig vigt hafva danskatne sjelfva medeifvit och man har till och med påstått, att intresset för bibehål!andet at den uteslutande rättigheten att ombesörja lotsningen i Öresund till en icke ringa del varit att söka i vederbörandes fruktan, att denna provianteringsafår kunde i större eller mindre mån draga sig från danskt område. Från svensk sida och specielt i Skåne har man icke heller Varit blind för de fördelar hvilka, om fartygens proviantering kunde till någon del öfverflyttas hit till landet, skulle till skyndas riket och enkannerligen våra sydligare provinser. Man må icke föreställa sig. att denna provianteringsaffär är någon obetydlighet; tvärtom torde den böra anses vara synnerligen vigtig; och den, som härom vill närmare öfvertyga sig. behöfver endast i danska städerna vid Öresund skala sig underrättelse om de betydliga gvantiteter af lifsförnödenheter at alla slag, ssxeppsinventarier samt en mängd handelsartiklar, hvilka af sjömännen i dessa städer upphandlas, Icke oväsentliga fördelar skulle. såsom man antager, om nu i fråga varande handel kunde åragas till svenska städerna och Sundet, tillskyndas icke allenast den skånska landtbrukaren utan äfven dessa städers handel. Handels och sjöfartsnämnden i Malmö har ock, insett detta, och sedan nu en ny segelled i Öresund blifvit öppnad genom den s. k. Flintrännan samt förheppning alltså finnes, att en del af den nämnda sund transiterande sjöfarten torde draga sig åt Sverige till, har nämnden inkommit med en framställning till generaltullstyrelsen, för hvilken framställning vi ansett oss böra lemna en kortfattad redogörelse. Efter att hafva omnämnt utgången af åt omtvistade lotsfråg er handels och sjöfartsnämnden uppmärksamheten derpå, att många beälhafvare ä Sundet genomgående fartyg torde önska att under förbifarten inköpa proviant och andra förnödenheter i Malmö, derest detta läte sig föra på samma sätt, som för närvarande skedde på danska sidan i städerna Kjöbenharn och Helsingör; öch att desså frovianteringa och fourneringsaffärer äro väl värda att söka, såvidt möjligt, få öfverflyttade på svenska sidan, torde kunna slutas deraf, säger nämnden, att de samma uppgifvas numera, efter upphörande af öresundska tullen, utgöra den sist nämnda stadens för nämsta inkomstkälla. Ett väsentligt hinder för sådana affärers dragande till Malmö förefunnes e nellertid i nu gällande tullförfattning, enär denna icke tillstadde utförsel afpå nederlag eller transitoupplag upplagda varor i mindre myckenhet än hela packor, lådor. balar, kistor eller fastage (tullstadgans 2 94). I Danmark deremot funnes både s. k. frilager och kreditupplag, hvarifrån i mån af behof kunde få utföras större eller mindre qvantiteter, söndrade från ett helt kolli.; Då det nermligen endast mycket sällan kunde förekomma, att ett fartyg för provianteringen till en resa medtoge en hel säck kaffe, en hel låda socker etc., syntes det uppenbart, att befälhafvare på förblseglande, till utrikes ort destinerade fartyg. icke kunde finna uträkning uti att å svenska sidan köpa sådana förnödenheter. för hvilka, fastän de icke stannat inom landet, hår ändock måste betalas tull; enär dessa varor derigenom fördyrades; och då således varor af utländskt ursprung icke kunde köpas lika billigt i Malmö som på danska sidan, uteblefve äfven upphandlingen i Malmö af rent svenska artiklar, såsom lifsförnödenheter, skeppsinventarier, virke m. m., då det naturligtvis vore beqvämare för vederbörande att köpa allt på en plats. Handelsnämnden tilläte sig alltså i den fasta öfvertygelsen, att nu gällande bestämmelser i fråga om proviantering skulle komma att hindra vånga fartyg att välja Flintrännan för genomseglingen af Sundet, att hos generaltullstyrelsen göra framställning, huruvida icke någon förändring i nu angifna syfte skulle kunna uti samma bestämmelse till lättnad för rörelsen åstadkommas eller undantag derifrån medgitvas. Generaltullstyrelsen bar öfver denna framställning infordrat yttranden från tullkamrarna i de vid Öresund liggande svenska städer. — Kultorfsaktiebolaget Imdustria. Bolagsstämma hölls i Göteborg i måndags med delegarne i detta bolag. dervid följande val företog0os: till verkställande direktör utsågs possessionaten ÅA. Heyman å Vårgårda samt till öfriga direktörer disponenten-J. G. Busck och kaptenen IG. v. Braun på Rydaholm. Ur den vid tillfället lupplästa berättelsen öfver bolagets verksamhet förl. år meddela vi följande: oo Fabriken med fyra formmaskiner blef färdig att sättas i gång den 26 Juni sistl. år — dock under de mest ogynsamma förhållanden. enär en västan oafbruten nederbörd alltsedan tidigt på r våren hade gjort den nyligen utdikade mossen löfvermättad af fuktighet och således i högsta l grad olämplig för bearbetning. TA 1 Oaktadt den äfven i år för kultorffabrikatio. Inen allt annat än gynsamma väderleken, har den I kunnat obehindradt fortgå under hela sommaren lifrån dess början den 28 April, under hvilker I tid tillverkats cirka 65.000 centner, och hyse! styrelsen den förhoppning att, om väderleker TOS EOE NERON TORNEN INSE AOL Bah! Det finns väl an tt fötter och resa.