Aftonbladet – 3 september 1873, sida 3

— De nya guldoch silfvermynten. I Stockholms Korrespondens för den sista Augusti läses följande: i Etter hvad vi hört lära hrr bankofullmäktige : begärt utmyntning af nya både guldoch siltver: mynt vid k. myntverket, så att redan mot slutet af November månad några millioner i kronor : kunde vara för riksbanken disponibla. Gudmynten å 20 och 10 kronor. hvars prägel redan under konungens vistelse i Norge lär blifvit definitivt faststäld, berättas få mycken likhet med vår gamla dukat. På ena sidan synes konungens bild med öfverskrift Oscar II Sveriges och Norges konung och på den anåra svenska riksvapnet, omgifvet af ett manteldraperi. Under vap net läses valören 20 eller 10 kronor. Några andra sinnebilder finnas icke, utan synes blott som myntmärke för Sverige på ena sidan om riksvapnet S:t Eriks hufvud (Stockholms vapen) då Rh de danska mynten ett hjerta utgör myntmärke. å silfvermynten å 2 och 1 krona ser man äfven på ena sidan konungens bild och på den andra riksvapnet, men vapnet är här omgifvet af sköldhållare och under det samma angifves valören 2 eller 1 krona. Om vi ej orätt uppfattat beskrifningen, skall konangens valspråk, Brödrafolkens väl, stå på både guldoch de större silfvermynten i 2 och 1 krona. På de mindre silfveroch bronsmynten kommer att i stället för konungens bild stå hans krönta namnchiffer och å motsatta sidan myntets valör inom en krans. Man har anledning tro, det myntet kommer att få ett på en gång enkelt och vackert utseende. Likväl torde färgen, som man bland annat klandrade på -karolinerna-, blifva lika med den å dessa, alldenstund detta härröc af legeringen och kan förändras endast genom konstlade medel, kokning i syror eller dylikt, hvilket användt i andra länder förorsakar det obehaget att mynt, tillverkade på olika tider, få stt sinsemellan skiljaktigt utseende, något som ej behöfver förekomma då man låter färgen vara den ärliga och naturliga. En nyhet är, att konung Oscar låter helt enkelt kalla sig 2 variges och Norges konungi stället för Sveriges, Norges, Göthes och Vendes konung-, men vi tro icke, att han förlorat i värdighet derför, att han efterskänkt Göthes och Vendes, snarare tvärtom. Om nu k. myntet. som varit mycket sysselsatt i år med prägling af bronsmynt. hinner få det begärda antalet i nytt mynt, färdigt i November, torde vara tvifvel underVastadt, men det är att hoppas. att vi senast i December få se både sedlar och hårdt mynt å kronor ute i rörelsen. — Faststälda beslut om -amorteringslåns upptagande. K. M:t har under dena 3 sistlidna månad godkänt stadstullmäktiges i lskilstuna den 12 sistlidna Juni fattade beslut att för anskaffande af medel till aktieteckning uti Oxelösund— Flen--Westmanlands jernvägsaktiebolag upptaga ett lån å 153,000 rdr, dock under vilkor, dels att detta lån, derå räntan NI får utgöra mer än sex för hundra om året, skall genom årlig amortering återbetalas under en tid, ej ötverstigande 40 år från lånets upptagande, dels ock att hvad som utöfver befintliga tillgångar erfordras för utgörande af annuiteten å lånet skall i stadgad ordning på stadens invånare uttaxeras. Samma dag.och på. hufvudsakligen enahanda vilkor har K. M:t faststält Skeptuna församlings i Stockholms län å kommunalstämma den 9 Dec. 1872 fattade beslut att för inköp af aktier till befrämjande af en jernvägsanläggning mellan Rosersbergs station å Norra stambavan och trakten af Lindberga gästgifvaregård upptaga ett lån å 12,000 rdr, dock att detta lån skall genom årlig amortering återbetalas under en tid ej öfverstigande tretio år från lånets upptagande. — Sägrad fastställelse å beslut om upptagande af amorteringslån. Sedan Skepplanda socken å kommunalstämma den 10 sistlidne Maj beslutit ntt uti Bergslagernas jernvägsaktiebolag teckna 32 stamaktier serien A, hvarje å 200 rdr. under wilkor att bolagets jernväg framdroges öster om Göta elf; att för anskaffande af medel härtill upptaga ett lån å 6400 rdr på minst 37 års återbetalningstid; att de för gäldande och amortering af lånet erforderliga medel skulle under amorteringstiden utdebiteras efter 1872 års taxeringsvärde å egarne af jordbruksfastighet och annan fastighet inom kommunen efter beräkning af 3 öre för hundradet å taxeringsvärdet för jordbruksfastighet och 5 öre för hundradet å taxeringsvärdet af annan fastighet; samt att blifvande in