Aftonbladet – 3 september 1873, sida 3

åbud erhöll intet gehör,! .värtom, de stor-l4 nade fängelset, der Cassey satt, Tttogo hole om samt en annan mördare, äfven insnärd ad der, samt expedierade dem helt a ändigt i likhet med flere andra personer, om dock erhöllo alla en tilltalads rättigeter. Alla guvernörens försök att hämma lenna sjelftagna myndighet lemnade intet esultat, och då han slutligen skiekade sollater mot staden, tillfångatogos dessa och skickades tillbaka utan vapen. I icke min re än 9 månaders tid var detta säkerhets1tskott vid makten, och sedan det under! Jenna tid hängt en del notoriska brottslinsar, hårdt straffat andra samt ur staden itvisat alla de misstänkta individer, som smögo omkring, samt sålunda äterstält ordning och skick, upplöste det sig sjelft samt kterlemnade makten i den lagliga myndighetens händer. Detta skedås för icke längre tid tillbaka än 1857. Hvad bostäder beträffar, låter det lätt tänka sig, att de första guldgräfvarne voro i nästen fullständig brist på dylika, ty dels medgåfvö icke tiden och verktygens beskaffenhet några sådanas uppförande, dels bidrog äfven härtill det beständiga flyttandet från en plats till en annan. Man nöjde sig derför i början med att svepa omkring sig sin filt och att i sådant skick hvar som helst intagå sin hvila på marken, eller ock att bilda ett slagg hyddor. bestående af mot hvarandra lutade grenar, öfver hvilka sedan täcken och filtar hängdes. Allteftersom emellertid mängden af guldgräfvare tilltog samt guldväskningen genom vattnens kanaliserande och fördelning mera långvarigt fästades vid samma ställen, uppstodo snart här och der små af bräder hopslagna hus och snart började äfven här och der små städer uppstå, vanligen alltid med blott en gata och denma oftast af beskaffenhet, att den endast med svårighet kunde passeras, Byggnaderna i dessa städer voro nar turligtvis af det enklaste slag, och hvad som gjorde detta så mycket mera framstående var de iöed verklig lyx inrättade spelhusen, som alltid slogos upp der en äfven endast efemer stad upprättades. I dessa spelhts saknades ingen lyx. Der lågo tjocka mattor på golfven, stora speglar lyste öfverallt mot de besökande och stora och många lampor kastade ett förföriskt sken öfver det hela. De stodo dag och natt öppna, de summor, som der bortspelades, voro stundom fabelaktiga, och i en väsentlig grad bidrogo de till att förhindra mången guldgräfvare att återvätrda hem såsom en rik man. Naturligtvis funiös äfven i dessa hus särskilda lokaler. der spirituosa utskänktes. Belysning saknades naturligtvis helt och hållet i åsen städer. och ofta gingo öfver gatorna de af mig i föregående bref ompämnda sluicess, liksom det äfven icke sällan hände, att guldgrätveri pågiek midt på gatorna och gjorde tra6kerandet å desamma till ett, om icke omöjligt, sä btminstone balsbrytande företag. Dessutom förekomme öfverallt på gatorna hopar af tomma öl-, vinoch champagneflaskor, sönderbrutna husgerädsartiklar, förstörda grufverktyg, klädespersedlar, skodon m. m. i en allt annat än behaglig oordning. Namnet på dessa grufstäder stod nästan alltid i samband med någon der ti mad händelse. Så kallades den nt varande Placerville Hangtown, af den orsak, att den första person hängdes der, och andra hedrades på den tiden med högst betecknande namn, såsom Rag Town, Lnmpstaden, Whiskey Town, Snappsståden, 2You bet Town, Vadhällningsstaden, Hells Delight Town, Helvetesglädjestaden 0. 8. V. Att man under den första tiden icke ens mot högsta pris skulle kunnat skaffa sig någon som helst hjelp faller af sig sjelftt. ty hvar och en tänkte då naturligtvis icke på något annat än att vara sin egen herre och förvärfva förmögenhet, och en naturlig följd häraf var älven, att den inre hushällningen i de skröpliga bostäderna inskränkte sig till att minarne sjelfva måste bereda maten, som i de första tiderna nästan uteslutande bestod af bönor och salt fläsk. Kunde denna härda rätt kryddas med en kopp kaffe eller te, ansågs detta såsom en ovanlig njutning. och då färskt kött någon gång förirrade sig upp bland grufvorna, halsirades detta under stort jubel i stora stycken öfver glöden och betraktades såsom en utsökt läckerhet. ) I nästa bref nägot om gvinnornpas ställ Ining under denna tid. HN. —— es (