Aftonbladet – 3 september 1873, sida 3

tåndpunkt i socialt hänseende, om hvilken p an icke kunde drömma, när man tager hänIn yn till statens ungdom och, framför allt,n et slags folk, som under guldfeberns första lr agar strömmade hit, men i intet är kanske lh enna utveckling mera framträdande än ils et lif, som nu föres vid guldminorna gentlt mot det som förr existerade. När guldetslc pptäckande först hade spridt sig kring verl-)1 en och vunnit trovärdighet, hitströmmade, jc om allbekant är, folk från alla kanter. Som js mellertid staten Californien är stor och delc uldförande trakterna betydligt utsträckta, lt ar det till en början rum nog för alla, och l( m äfven på sina ställen guldsökarne före-: odim0 tätt nog, far dock tillgången på den li dia metallen så riklig, att åct gick mera! tilla och fredligt än man kunde väntat 1 fågra lagar hade man icke och inga andra ! äkerhetsväktate än den oskiljaktiga revol-! rern och bowieknifvei, fem, som jag ofvan : ämnt, tillgången!på guld var så riklig, att ågra med stöld sammanhängande brott icke ehöfde begås, och de mord och våldsgerningar, som den tiden egåe rum, voro också : ästan uteslutande att tillskrifva de person-: iga tvister, som tppkommö guldgräfvarnel mellan och hvilka oftast hade sin orsak il: rerkningarna af till öfverflöd förtärd whisky. ji: Men guldtillgången började snart minkas oci blef med hvarje dag allt mindre illgänglig. Man hade att gräfva sig djuare ned och förändra bergbäckarnss lopp, ller att gräfva små kanaler, för att erhålla et till vaskningen nödiga vattnet och, till kga på allt, säittidigt med denna minskning illströmmäde älltjomt är mera folk. Alla ade ditkommit eller ditkommo för ätt blifva ika, och när utsigterna att nå dettå mål ned spaden, hackan och vaskpannan blefvo lit mera aflägsna, började man tillgripa anIra mörä hastigt till målet förande medel: sevolvern och knifven. Hörfärliga äroisanning de berättelser, som från dei tiden gå mm föröfvade mord, rån och våldsamheter af varje slag och de slags lagar, som man lag efter ännän sökte bringa till stånd och aktning, visade sig oftast follkomligt be;ydelselösaj ty OM äfver det lyckades att öra en mördare in I fängelse, voro dessa af sn så primiiv beskaffenhet, att hän vanlien alltid med några Vauners hjelp utiftån lyckades undkomma, eller ock var det för sanimä vänhör häst av få ihop en jury som friade honom. Det var denna la sens allt mer i ögonen fallande Häktlöshet; som gjorde att det ordningsälskande fölket sjelf tog rättvisan om händer och ifrån denna tid däterar sig bildandet af de s. k; Lynch-dömstölariie, d: 7. 5. en samling personer, som sjölftaget dömde eller friade ych äfven fjelfvå verkställde det straff, som borde drabba den atiklagåde;j ofh så beskaffade voro på den tiden i allmänhet de brott som begingos och så summarisk denna till: skapade rättvisa, att straffet vanligen lydde på hängning och att denna hängning då genast verkstäldes i närmasie träd. Den förutsättningen ligger nära till hands ätt en dylik bestraffande hop af menniskor ofta skulle göra sig skyldig till allt annat än rättvisa genom att hänga en oskyldig, men, sk. ha aktningsvärda persouer, ännu let vände från döhna tid, försäkrat mig, detta hände nästan aldrig, ty om äfven det försvar, som den tilltalade alltid medgafs, icke motsvarar vära begrepp om en anklagads rätt, så låg dock nästan alltid det begångna brottet sä klart i dagen, att äfven den flyktigaste undersökning Var tillräcklig. I Lyncehdomstolarnes spår följde sedermera de 8. K. vigilance committees, vanligen i de upp: växande städerna. Hvilka som inom dessa komitger bildade den dömande och verkställande maktefi, vär för den stora. all mänheten alltid en fullkomligt okänd sak; men den straffade med ofelbar snabbhet, Göh sällan hände det, att en samhällsvådlig person af vigilance-komiten erhöll en anmaning att inom den eller den tiden lemna staden vid den eller den påföljden, tan att han genast åtlydde uppmaningen. Ännu existera icke få dylika komit6er vester orf Missouri, och de bevisa sig stundom ännu vara ganska nödiga supplement till en maktlös rättvisa. NM Huru egendomligt det än låter, lika sant är det likvisst, att staden San Francisco, som pu i hvarje hänseende är en prydnad för Förenta Staterna, har en vigilancekomite att tacka för att ordningen inträdde och rotfästade sig der så tidigt som den gjorde. Icke allenast de sociala, utan äfven de politiska förhällandena i San Francisco voro nemligen i början af dess tillvaro som stad i ett högst osäkert och oordnadt till ständ.. Det var nedkomna guldgräfvare, som med sin råhet och sina revolvrar styrde staden och som fullkomligt beherrskade alla valen till de lokala embetena. Man kan dö lätt tänka sig uti hvilkas händer vården om staden skulle befinna sig, och på hvad sät! rättvisan skulle skipas, då ofta bland sta dens högre tjenstemän funnos personer hvilkas rätta plats borde hafva varit cellen Då derför en gång till en högre post folke valde en person, Cassey, som förut sutti för brott fängslad i Newyork, påpekade er San Franciscotidning detta, beklagande at icke en annan, mera, värdig person valts Att icke detta öppna språk föll den ifråg: varande tjenstemannen behagligt, var hel naturligt, och när han straxt derefter träf fade redaktören af den i fråga varande tid ningen ute på gatan, drog han derför hel enkelt sin revolver och nedsköt honom på stället. Detta gick emellertid för långt, oci af det uppretade folket bildade sig genas ett säkerhetsutskott, till hvilket straxt an slöto sig omkring 9000 ordningsälskande in vänare. Denna styrka fördelades i kompa nier, beväpnades och åtog sig vakthållnin gen i stadens. särskilda delar. Visserlige: ankom genast en befallning från Califor niens onvernör. att den så bildade frivillig