Aftonbladet – 2 september 1873, sida 2

yrelse, icke är e. faral för den italienska enheten. En gräv a politiker finnes här visserligen, som änföå drömmer om franska kejsardömets återstäl-!h lande; met detta pärti är föga talrikt och m af ganska litet inflytande på allmänna meningen. De tidningar, som arbetå för enli nära allians med Tyskland använda för detta ändamål med mycken skicklighet sannolikheten af en monarkisk restauration i Frank-g rike; men äfven de fafva, enligt korrespon-IN dentevs uppfattning, föga inflytärde. Så vällg de republikanska bladen som regeringsorgar 4, nerna bekämpa deras argumenter. a Det försäkras, att en uppgörelse är pålj väg att afslutas mellan Frankrike och Ita-y lien angående en tvist, som tppstått mellan y de båda makterna i anledning af afgifter,ly hvilkalltalien fordrat af franske medborgare, gg som ha egendom på Mont Cenis. Ag) nr 1 De nya kyrkligt-politieka lagarne tillämpas förtfatande i Preussen med mycken stränghet. Tvende biskopar ha nyligen för öfverträdelse af desamma pliktfälts till be-lef tydliga belopp. Erkebiskopen i Posei, Le-M dochowski, som vägrat att infinna sig inför bh domstolen i denna stad, har blifvit dömd d till 200 thalers böter, och biskopen af Ful-li da, som prestvigt seminarister, hvilka icke li uppfylt de af lagen fordrade kompetensvil-d koren i fråga om studior, till 400 thalersn böter. Dessa och dylika stränga åtgärder h ha emellertid ingalunda uppskrärit Pisko-v parne eller brutit deras motstånd. . Deras d: taktik synes vara att uttrötta regeringen och d: reta befölktingarna imot henne genom atts: utmana henne till förföljelser i stor skala. d Det påstås, att det skall vara beslutet in-a om katolska hierarkien att ordinera prestero: i massa, utan iakttagande af de af stater;d föreskrifna kompetensvilkoren, och att be-lv sätta kyrkoherdebefattningar och andra pre-te sterliga embeten med åsidosättande af de lag-s stadgade vilkorefi för presters anställning.k Om regeringen icke ryggar tillbaka för att!m undertrycka och bestraffa alla dessa lagöf-a verträdelser, skall episkopatet slunga ett !p slags interdikt öfver en stor del af landet, js och meå tillhjelp af de genom den klerikala d pressen fanatiserade katolska befolkningarnas: skall det måhända se sig i stånd att fram. ls kalla tippröriska rörelser, som det kan blifva s svårt nog för regeringen att dämpa. Sädanh är åtminstone biskoparnes och de klerikaleh ledarnes beräkning. f z m Äfven i det strängt katolska Baiern,lk der den tyska ultramontanismen synes vilja la uppslå sitt höggvarter, siå myndigheternal 4 icke på bättre fot med hierarkien än i Preussen. Kommunalrådet i Passät öfverlemnade nyligen åt gammalkatolikernes församling il. denna stad en kyrka för utöfvandet af de ji rag kult. Biskopen har naturligtvis prote sterat mot denna i hans ögon gudlösa åtk gärd Och vändt sig till regeringen för att?! få henne annulleradi men regeringen har tillbakavisat biskopens anspråk oöh bekräfh tat kommunalrådets i Passau beslut. g Under tyska förbundsrådets senaste ses-v! sion beklagade sig Baierns fullmäktige öf-8! ver att rikskansliet understälde förbunds-k: rådets pröfning fullständigt redigerade och!t uteslutande af den preussiska ministåren ut-H arbetade lagförslag. Förbundsrådet har gil-JÅ lat den baierske fallmäktiges anmärkning. ?) Det har beslutits, att hädanefter alla pro-9i positioner och förberedande förslag skola meddelås livarje tysk regering, och att, när så behöfves, den definitiväredaktionen af ett! h förslag skall öfverlemnas åt en komitå, ilm hvilken de stater skola deltaga, hvilkas in jti tregsen beröras af detsamma. Spenersche l ei Zeitung uppgifver, attrikskanslerer, som er-117 känner befogenbeten af den yrkade förän-d dringen, har för afsigt att inom tyska riks-laj kansliet bilda en sektion för lagstiftningen, fr hvilkens medlertimat skola utnämnas af deljöf särskilda staternes regefiigat: st : sl I dag, d. 2 Sept., ega stora festlighe-l, ter rum iBerlin. I dag, 3:dje ärsdagen af b bataljen vid Sedan, afväckes nemligen detlg ttora Pegermonumentet på Körigsplatz,! a uppfördt till minne af tyskarnes segrar Of) ver fransmännen, På morgonen kl. 8 skulle, enligt det i Berlin-tidningarna offentliggjorda programmet, festligheterna inledas med utförandet af en koral för blåsinstrumenter utanför kongl. slottet. Kl. !ell skulle trupperna vara uppställda på Königsplatz och strax derefter skulle kejsaren ktföljd af kronprinsen, prinsarne af det k. huset, utländska furstar, generalfältmarskalkar, kommenderande generaler 0. 5. Vv. ininna sig till häst på platsen; kejsarinnan, kronprinsessan samt de kongl. prinsessorna med uppvaktningar skulle taga plats i en paviljong, som med anledning af högtidligheten blifvit uppförd. På tecken af kejsaren skulle, efter det en koral blifvit utförd! vt musikkårerna, täckelset falia, hvarefter urmåns fältprost, dr Thielen, håller ett kort esttal. Vid täckelsets fall skulle en salut vf 101 kanonskott gifvas, klockorna i stadens alla kyrkor ringa och festen sluta med afsjundet af koralen Nun danket Alle Gott, ickompagnerad af bläsinstrumenter. Deref ter skulle stor defilering af trupperna ega um i Sieges-Allte. Det stora segermouumentet har kostat 580.000 thaler eller Iubbelt mot hvad man beräknat. oc De utländska tidningarne meddela nu närnare. underrättelser om det möte af majoiteten inom spanska cortesförsamlingen, som ölls i Madrid natten mellan den 29 och 0 i förra månaden, och för hvilket vii går . korthet redogjorde enligt de hitkomna te egrammen. Castelar, som presiderade vid nötet, yvtrade att friheten aldrig sväfvat i å stor fara, som under de atrider Spanien wu hade att utkämpa och att det var nödändigt att bekämpa väldet med vapenmakt. Conseljpresidenten Salmeron redogjorde för e resultat som uppnåtts af regeringen, hvilen gjort slut på den kantonalistiska insurektionen och räddat de konservativa klaserna frän demagogien. Det fiordras, yttrade an, alla liberales förenade ansträngningar ör att besegra carlisterne. Denna fråga våste lösas medelst artilleriet. Han vidAller sin åsigt, att dödsstraffet icke vidare ör tillämpas, men vill för öfrigt förfara red obeveklig stränghet mot orostiftarne. an gör cortesförsamlingens ajournering till n kabinettsfråga. Vi äro, yttrade han, feeralister, icke seperatister. Federationen ör skapas genom konstitutionen, icke geom fördrag. Sedan diskussionen fortgäött fem timmar, antogos de af oss i går omämnda resolutionerna om församlingens journering, om fullmakt för regeringen att jelf lösa partiella ministerkriser och uppyrdran till henne att strängt straffa lagfverträdare och äterställa digcciplinen om armån. Enligt ett telegram af i går a många medlemmar af cortesförsamlingen rklarat sig vilja rösta för att församlinen måtte gifva finansministern de mest vidräckta fullmakter för anskaffandet af me31 till striden mot carlisterne. mo Kyrkomötet öppnas uti hufvudstadenlyc