Aftonbladet – 2 september 1873, sida 2

flickor, så nära att skänka hvarandra ett förtroende, som skulle förklarat allt, likväl slöto sig inom sig sjelfva, Så varförsynens mening! Följande morgon kom Grace ned till frukosten, blygsam, lugn, förtjusande. Mark bad henne deltaga i deras måltid, gaf henne oräkneliga rekommendationsbref, ville att hon skulle följa honom till gamla doktor Thurnall, hvilket hon likväl afböjde, skickade henne derefter till stationen i sin egen vagn, betalade hennes första klassens biljett och lyckades med Marys bistånd smyssla ned i hennes respirat två tiopundssedlar, dem Grace aldrig hade sett der förut. Efter alla dessa upptåg gick gamle Mark till sitt kontor, sedar han först anmärkt till Mary: En högst ovanlig, ung qvinna och ovanligt vacker, på köpet. Skulle bli en krona ibland hustrur, såvida hon inte dessförinnan blir tokig, eller dör i lasarettsfebern. Hvilket yttrande Mary fullt godkände. Föga anade hvarken hon eller fadern, att det var för Graces skull som Tom icke hade antagit tillbudet af hennes hand. Nägra dagar senare hade också Grace Harvey afseglat till Orienten. TRETTONDE KAPITLET. En explosion i en gammal krater. Det är kanske en förlust för menskligheten att icke ett företagsamt bolag — af hvilka vi ega så många i denna tid — mäktar köpa in floden Moselle och dess stränder, hugga sönder den i stycken af tjugufem mils längd och fördela dem öfver hela Europa, öfverallt der en vacker landskapskulle betalar sig bra i marknaden. Vac kert är just rätta epitetet; det är ingenting storartadt; ingenting sublimt och väl är det!