Aftonbladet – 1 september 1873, sida 2

Den legitimistiska och fasionistiska pressen i Frankrike söker nu outtröttligt beabeta allmänna meningen för en monarki: k restauration under grefven af Chamborr. Lemoinne har nu uppträdt med en ny ari kel i denna riktning i Journal des Debat., i hvilken han söker visa, att emedan republiken är omöjlig i Frankrike, bshöfver landet en liberal monarki, och tillägger, att sedan grefven af Paris afsagt sig sina anspråk, kan ingen annan komma i fråga äu grefven af Chambord, men att denue för att icke i sin ordning göra sig omöjlig, såsom republiken redan gjort, mäste bevilja landet en liberal konstitutioo. En korrespoades till den bonapartistiska titningen Pays vill veta, att grefven af Chambord, när han mot tagit kronan, endast ämnar bibehålla hevna en kort tid och sedan abåikera ti!l förmån för grefven af Paris. Han vill nemligen icke eftergifva något af de legitimistiska grundsatserna, inser tillika omöjligheten af att i Frankrike göra dessa gällande i deras falla vidd, och är derföre böjd att lemna rum för sin adoptivson och efterträdare, hviken är oförhindrad att göra sådana eftergifter åt den nya tidens id6er. som för honem sjelf skulle vara omöjliga. Hvad utförand: t af denna dubbla plan (Henri! V:s utropaade till konung och hans abdikation till förmån för Ludvig Filip II) beträffar, skall det, enligt korrespondentens mening, ioke lär.ge låta vänta på sig. Prinsarne och derz.s förtrogne frukta endast två saker, nomligen uttalanden af generalräden i mowatt rikt ning och nationalförsamlingens. upplösning. För att förebygga de fruktads demonstrati:.. nerna från generalrådens sia, skola de rojalistiska tidningarna ha blitvit instrocrade att säga, att fusionen ännu icke fullkom!igt kommit till ständ och att man mäste hafva tid på sig. Så snart generalråien Atskilta, skall man komma fram med programmet rUer, rättare sagdt, angifva det sätt, hvurpå et skall bringas till utförande. För att förabygga nationalföreamlingens upplösning har man kommit öfverens om at. icre ulltlör starkt angripa bonapartisterne, emedan desse i sådant fall efter Frankrizes föullständiga utrymmande skulle göra en upplösning af församlingen oundviklig genom att förbinda sig med det republikanska partiet. Esligt prinsarnes åsigt skulle den nuvarande församlicgens upplösning icke blifva så gynsam för rojalisterne som för bonapartisterne, det enda parti som för ögonblicket är så godt som uteslutet från representationen. När grefvens af Chambord abdikation, som skall ega rum nästaa omedelbart efter bans: tronbestigning, kan tillkännagitvas sarntidigt med en mycket liberal och demokratisk proklamation från den orleanska åynar stien, räknar man på att venstra certern skall upplösa sig, och den kringgående rö. relae man förbereder eller rättare sagdt utför mot bonapartististerne, har då lyckats, Så längt Pays korrespondent. Republique frangaise betovar, att en bourbonsk restauration är omöjlig utam den allmänna rösträttens undertryckande ellor stympande och tror, att ett försök i denna riktning skall. blifva ett åf den legitimistisk-orleanistiska koalitionens första företag, och att republikanernerne i detta hänseende måste vara på sin vakt, Do fre ska tidningarna meddela, att Ver. du kommer att utrymmas den 20 Sertember, och denna dag skall den fjerde arm6kären sätta sig i rörelse för att besätta ue. östra departementen. Enligt tredstraktaten får Frankrike, som bekant är, äuda till dess det fullständigt uppfyllt sina förpligtelser, endast besätta de utrymda departementen med en så stor styrka, gom erfordras för ordningens upprätthillande. Thiers har under sin resa i Schweiz besökt dess klassiska orter och öfverallt har han rönt det mest aktningsfulla bemötande. Då generalrädet i departementet Vosges höll sitt sista sammanträde, afläts till Thiers en skrifvelse, hvari det heter: Vid slutet af hvarje af våra sessioner allt sedan två är tillbaka hafva vi betygat Eder värt förtroende, och det statsstreck, som störtat Eder från makten, har ej förändrat våra tänkesätt. Ni har varit för landet icke blott den. skicklige och outtröttlige underhandlaren, som till ett lyckligt slut fört befrielsenvs stora verk, utan landet ser i Eder ocksä den klarsynte, kloke och beslutsamme stats-mannen, som .genom republikens grundlöggande och organiserande löst frihetens problem. Ni har ännu en stor tjenst att göra landet, och det är att låta detsarama förnimma Edra visa råd, det är att emot Edra fiender återupptaga den strid, som utgör Eder ungdoms ära och enheten i Edert lif. Vi hysa den förhoppningen, att Ni vid Eder återkomst från Schweiz vill egna några tim-mar åt folket i Vosges, hvars fria och foster-landsälskande sinnelag, Ni så väl representerar. Då vi sända Eder denna inbjudnivg;,