Aftonbladet – 1 september 1873, sida 2

isshushållning med krafter, enär några alls 288 lärare, t. ex. professorerne i anatomi l: ch kemi, hvilka ämnen äro de hufvudsak-l1 ga i kandidatexamen, genom brist på lär-; ingar hardt när försättas ur verksamhet, l! igot som troligen kommer att blifva fal-l: t äfven med professorn i fysiologi, när l; 1 gång denna plats, till hvilken riksdagen 1 visat medel, blifver tillsatt. Och jast de rares krafter, som äro i någon högre grad ; ysselsatte med enskild praktik, nemligen : rofessorerne i medicin och kirurgi, äro vida , er tagna i anspråk för licentiatän för, andidatexamen. Något rimligt skäl för att, en senare examen skulle verkställas bättre l: f fakulteterna än af institutet anse viderir ej vara anfördt. Fruktan för en ensidig fackbildning gel om att utbryta en så vigtig disciplin som : en medicinska ur dess sammanhang med del friga vid universitetet odlade vetenskaperna ynes vid första ögonkastet hafva större käl för sig, men upplöses äfven den vid ärmare betraktande till en blott skräckbild. ore meningen att beröfva universiteten det älgörande inflytande, som den medicinska skultetens såväl lärare som lärjungar på etsamma i dess helhet utöfva, skulle vi rån univer:itetets synpunkt deremot protetera. Eller hade man för afsigt att till en måstad, utan någon beröring med andra ndliga intressen, förlägga en medicinsk ackskola, så skulle viiden medicinska bildingens namn varna deremot. Intetdera är ock härvid i fråga. Den medicinska bildingen lösryckes ej från universitetet, och anslern vitsordar sjelf på ett ställe i sin krifvelse att årligen flere eller färre återända till universiteten för att der aflägga redicine-licentiatexamen. Det bör derför in mindre kunna befaras att ej en stor del nedicine studiosi der skulle aflägga kandiatexamen, helst kansleren ju sjelf på ett nnat ställe säger, att det är också naturigen i allmänhet för dessa (medicine stuiosi) beqvämlizast och minst kostsamt att ortsätta sina studier vid det universitet, er de aflagt den medico-filosofiska examen. Vtt åter frakta det i hufvudstaden med dess nångfaldiga iostitntioner för olika kulturndamål läkarekonstens unge adepter skulle tbilda sig rill en viss ensidighet, som gjore dem främmande för atvdra berättigade ildningsiotressen, är fullkomligt öfverflöigt, och en dylik farhåga häfves lätt vid lott en flygtig erinran af de män, som före 861 erhsllit hela sin medicinska bildning id karolinska institutet. Men kanslerns försigtigbet att göra nåson rubbuing i de medicinska läroverkens iuvarande organisation är sk sfor, attpröflingsrätten i medicine-kandidatexamen, medrifven åt Carolinska institntet, ej blott framallar hans fruktan för en medicinsk ensilighet gent emot hela åen öfriga andliga dlingen, atan ock för en medicinsk ensilighet gent emot en annan dylik. Kanslern yttrar remlige:, att denna föräniring vore illräcklig att upphäfva alla de fördelar af 1elsosam täflan, samverkan och ömsesidig controll, gällsnde stalganden erbjuda, Det ir i vära tider en till axiomatisk visshet höjd erfarenhet, att idkare af sammanäringsren omöjligt kanna hålla sig fullkomligt fria rån beröring med hvarandra: en täflan, hvars yränsor vida öfverstiga de geografiska, spän: ner kraf. erna att nå det bästa möjliga resultat, och den som häri misslyckas måste untingen tillegna sig sin lyckligare yrkesproders metod eller också blifva ohbjelpligen sfter. Ja, det ena yrket inverkar på det undra, så att en storartad utveckling på ena hållet följes af en dylik på det andra, Skulle vexelverkan och täflan vara mindre på det undliga området, sä att de skulle upphöra att vari till för de medicinska läroverken, fall ej medicine studiosi vore skyldige att itnjuta undervisning vid två af dem? Hvarje vetenskapens framsteg inönt ettlatid följes ned uppmärksamhet af vetenskapen inom undra länder, så att på detta fält råder en sllmän helsosam täflan, samverkan och kontroll, hvilka på det medicinska området ej ens kunde upphöra, om ock hvartlera läroverket finge rätt att meddela fullständig läkarebildning. Rätten här vid lag vetyder nemligen föga, om ej förmågan fin 1es, hvaremot intet monopol vore tillräckigt att qvarhälla lärjungar vid ett odugligt äroverk. Då atsigten dessutom ju är att vibehålla större delen af den praktiska un lervisningen vid Carolinska int titutet, måste a alltid ätminstonei detta moment täflan och kontrollen inträda. Vore de vid institutet utbildade medicine kandidater skicklivare eller svagare än de, hvilka kommit rän universiteten, skulle sådant genast af såde lärare och medlärjungar märkas och verka till rättelse af missförhållandet, — Ven man kanske kan förebrå os83 att citera riktigt, i det vi atelemnäåt den hypotetiska bisats, som i utlåtandet följer efiör det af 38 nyss citerade yttrandet och har denna lydele: sätminstone så vida hela den medicinska indervisningen fölle i Carolinska institutets vänder.. Höcilelacrime! kohde man känna ig frestad stt utropa. Detär således frukan för att detta läroverk skall göra sig ill epsam berskare på den medicinska bild:ingens fält, som kommer Kdnslern att försöka hälla fakulteterna uppe, med stöd af orivilegiervas klena kryckor, Men lika otill äckligt som detta stöd är, lika obetos? 3, ck den nämnda fruktan, kom i vär lold förebråolse wot fake. InNedär en — ..ceternas sätt att yta aln pligterstridande bäde mot kan.sanden på andra ställen och mot verkliga förhållandet. Skulle deremot hans arhåga vara i någon mån grundad och anledning fiavas till det antagandet, att insti.utet skulle sköta den medicinska undervisningen så väl, att all täflan Äfakulteternas vida och slutligen de sjelfva måste upphöra, skulle vi på det högsta beklaga detta förvällande, för hvilket väl i alla fall fakulteerna, ej institutet, bure skulden. TI allt all anse. vi för obilligt att just en befarad fverlägsenhet från institutets sida skall utsöra ett hinder för dess likställighet med akulteterna i afseende .på åligganden och ättigheter. . För egen del tro vi dock ej att kanslerns ruktan i detta afseende har minsta skäl för ig, och det är oss en glädje att erkänna let universiteten ej heller tyckas dela den. )m de också med en hos privilegii-innehaf vare lätt förklarlig svaghet sträfva:att få Vihohflla föratt dnavättar ill modisina kan.