Aftonbladet – 30 augusti 1873, sida 3

Sveriges Geologiska Undersökning. Detta verk har åter utgitvit ätskillige arbeten, tillgängliga i hvarje bokhandel nemligen: 1:0) Geologiska kartbladen Rid darhyttan (n:r 46) af V. Karlsson, Lindez (n:r 47) at David Hummel, Örebro (n:r 48 af Otto Gumelius och Seyersjös (n:r 49) a V. Karlsson. Pris för hvarje blad med be skrifning 2 rdr. — 2:0) Monografier och mindre afhandlingar såsom; a) Description de la Formation carbonifere de la Scanie par Edouard Erdmann, edition abreg6e, suivis du texte sugdois eomplet publid en 1872, e accompagpge dune earte g6ologiqne de Je Scanie et du 4 planches. Pris 10. rdr; bj Geognostisk profil öfver den skandinaviska fjell 7yocgen mellan Östersund och Levanger al ÅA E. Törnebohmy pris 50 öre; c) Bidrag til kännedomen om Sveriges erratiska bildningar sämlade å geologiska kartbladet Örebro af OHo Gumelius, med 4 tallor, pris 75 öre d) Öfversigt af de geologiska. förhållanden vid Hallandsås, at: David Hummel, med :? taflor, pris 75 öre;e) Ueber die Geognosie de; Schwedischen Hochgebirge, von 4. E. Törne bohm, mit einer Karte, pris 1 rdr 50 öre f) Om några försteningar från Sveriges och Norges Primordialzon af F. G. O. Limars son, med 1. tafla, pris 25 öre. De geologiska kartbladen, hvilka redan: och för.sig.genom olika färger på ett tyd ligt sätt åskådliggöra landets ytbeskaffenhet, utbredningen och lägetaf de olikartade bergoch jordbildningarna m, m., åtföljas a! beskrifningar, af hvilka man än ytterligare erhöller upplysning om förekomsten af dei ett eller annat afseende värdefulla aflagrin garna. Kalkstenars, lerors och torfarters sammansättning inom olika trakter angifves genom mångfaldiga analyser. Beskriftingen till bladet Riddarhyttan innehåiler dess. utom 5 taflor, kartor och profiler öfver Rid. darhytte, Blanka, Strossa och Håkansboda grufvor, hvilka också äro.egnade en särskild redogörelse. Den fullkomliga bristen på mergel inom de trakter (hufvudsakligen af Örebro län), som kartorna omfatta, synes vara ersatt genom en ganska riklig tillgång på fasta lager af kalksten. Inom området för bladet Segersjö har äfven undre delen af krosstensgruset befunnits vara kalkhaltigt. en naturlig följd af den stora afnötning och förstöring, som de näroch underliggande giluriska berglagren undergått vid tiden för krosstensgrusets bildande. Det djup vid bvilket det kalkhaltiga gruset träffas är ganska olika; sålunda går det nästan i dagen omkring Bredsätter i Hallsbergs socken samt Björnhofda och Kilinge i Askers soc: ken, och kan således dör lätt tillgodogöras för jordbruket, då det åter vid Löksätter, !8 mil :vester om sistnämnda ställe, träffas först på 17 fots djup, nära intill den underliggande kalkhällen. Vid Yxhult samt vid Vranva i Skyllersta socken (Bladet Se: gersjös) Hafva anträffats lager, af fosforit: konglomerat, som på försa stället innehåller 1.s och på det senare 0,8 procent fosforsyra. Fosforitlagret har sin plats emellan alunskiffern och, den siluriska kalkstenen. Torfmossar sypas förekomma i ickeringa mängd inom alla kärtbladen, dock ingenstädes med sådan utsträckning, som området för bladet Segersjör. Sammanlagda arealen at der förekommande torfmarker uppgår till ungefär 21.000 tupplaud. Qvismaredalen ensamt innehåller omkring 14000 turblaänd torfmossar, hvilka om Hjelmaren blefve sänkt skulle. särdeles. väl lämpa sig till odling, och en betydlig del deraf är ej keler olämplig för torftägt. Om mån antager torfvens medelmäktighet till endast 4 fot, så skulle detta fält således innehålla 3136 milloner kubikfot rå-torfmassa; och-om-manvidare antager, avt endast 25 procent återstå af