Aftonbladet – 27 augusti 1873, sida 2

Mac Mahon, hvars lojalitet vore höjd. ölver alla småaktiga beräkniugar och partisynpunkter; han var derför den naturlige ledaren för allt hederligt folk och det var en stor lycka för Frankrike, att han kommit i spetsen för det. Talaren slutads med följande ord: Låtom oss samla oss omkriag honom, som både i det offentliga och enskilda lifvet är en man af ära De republikanska bladen vilja i hertigens förklaring, att regeringen icke kämpar mot den offentliga föenlogen eller mot institutionerna, se ett tillkänna gifvande, att Mac Mahon och hans ministrar föredraga republiken framför ett legitimistiskt konungadöme, Ledätne för det bonapartistiska partiet tyckas fortfarande, likasom de bonapartistiska tidningarna, betvifla möjligheten af kn fusion mellan de bådå liniörbå at den bouri beaeka familjen. Sålunda skall Rouher, tällgt tidningen The Scotsman, under sin vistelse i Chiselhurst med: anledning at Napoleonsdagen, ha yttrat sig på följande sätt om fusionen: Den monårkiska fiusionsi kän icke bli af iåkg Varaktighet, och skulle den verkligen Vara tills monarkien blifvit pro klåmerad, skall den dock icke länge hälla sig. Då orleanisterne och legitimisterne äro förenade, likna de en man och en qvinna; som ingå äktenskap på dödsbädden: Om de ingått bolag till förmögenhet och Iätfössön, är det blott för ått dö tillsamman. De likna en kavallöriafåelning, som redan på en half mils afstånd börjar skjuta på en infanterifyrkant; innan de komma på nära håll, skola de mangrant vara nedgjorde. Frank. rike mäste göra sig af med Thlern, ty fan handlade met öfförelskommelsen i Bordeaux; men Om man försöker att sätta Henrik V på tronen, kommer det till blodsutgjutelee. Man borde upprättbålla republiken under Mac Mahon, ty Mac Mahon är en ärlig tan utan egoism, och söm skall lyda nationalförsattilingen intill döden. Då Rouher der efter tillfrågades, om Mac Mahon icke skulle lyda församlingen i fall hon insatte Henrik V såsom konung, svarade han: Gör er inga illusioner i detta hänseende! Frank: rike skall aldrig underkästa sig en at en kammarimajoritet tillsatt konung, äfven om han erhölle 500 röster af 750. Endast genom ett plebiscit kan en varaktig styrelseform blifva antagen, och resultatet af ett sådant skulle blifva kejsardömete återställande under Napoleoh IV. Derom kan nil vara öfveriygad. Libert meddelar, att ryktet om att grefven af Chambord skulle ämna lemna Frohsdorff är osant. Grefven skall fastmera hal! för afsigt att stauna der vintern öfver eller åtminstone icke komma till Frankrike, på det icke hans närvaro må gifva anledning till några demonstrationer: Från Berlin meddelas, att prestseminariet i Posen blifvit stängdt på grund af befallning från kultusministern. Då erkebiskopen uttryckligen förklarat sig ej ens kunna underhandla om ett emot lagarne svarande ombildande af detsamma, så återstod intet annat än att tillsluta detsamma, och i den skrifvelse, som påbjuder detta, nämnes också, att seminariet skall fortfarande hållas stängdt, tills biskopen utan invändningar fogar sig efter lagen af den 11 Maj och de åtgärder, som myndigheterna, på grund af denna lag, komma att vidtaga. — Utan tvifvel torde det kemma derhän. vtt alla presterliga seminarier tillslutas och let förhällande inträder, hvilket också den 1ya lagen anser eom det normala, att kaolikernes teologiska studier endast få idtas vid statens universitet. tb Me tg RR RR ——S A a De senaste underrättelserna från 8palien äro mera gynnsamma för regeringen ch republiken än de på lång tid varit. önligt ett i går ankommet telegram ha re seringens trupper omringat och slagit caristerne i en större drabbning och drifvit lem på flykten, och carlisterne ha måst upp äfva belägringen af Berga. Tristany och rins Alphonso skola ha blifvit sårade. Enigt ett senare telegram ha regeringstrup erna slagit och sprängt Mirets band inäreten af Cervera. Man väntar en ny sammanrabbning vid staden Estella i Navarra. 3efästningsarbetena vid Bilbao äro fullborade. Carthagena är inneslutet till lands ch sjös och man väntar att det genom unger skall tvingas att gifva sig. meg mm tu Ja FÖ KM (I en korrespondens till Times från Gi raltar meddelas åtskilliga intressanta dealjer angående den nu öfverallt utom i jartagena afslutade striden mot de oför onlige i södra Spanien. Korrespondenten ämner isynnerhet general Pavia, hvilken esegrade de upproriske i Sevilla och Caiz, såsom den man, vid hvilken man fäster tora förhoppningar om fredens återställande om landet. Han betecknas såsom den förte general, hvilken lyckats återställa dicipilinen inom sin armå och organisera en tridsduglig här. Härvid har han visserlien utvecklat mycken stränghet. Vid flera llfällen har han låtit skjuta upproriska Bldater. Då detta skedde i Andalusien, tickade den demokratiska juntan i närmae stad en deputation till generalen för att rotestera mot att frie spanske medborgare jjutas. Pavia svarade helt kort, att han äste undanbedja sig all inblandning i de ilitära angelägenheterna. Följande dag t han åter skjuta några upproriske soldar. Från denna t:d började hans blotta amn injaga skräck hos upprorsmännen, i mnerhet som det förspordes att han vid rtmarschen från Madrid hade erhållit de dsträcktaste fullmakter och att han skulle rfara på samma sätt med de intransigen: s, som toges med vapen i hand. Det bettas, att Pavia på sina marscher brukar n krigslist att skicka 10 å 12 samtidiga h lika lydande telegram till städerna i annskapet med underrättelse om, att han all infinna sig på en bestämd tid och med t hotande tillägget, att han på det stränste skulle bestraffa alla oordningar. Detta r haft till följd att städerna hålla sig ;na, åtminstone så länge den fruktade generalen är i närheten. I Cadiz mottogs neralen den 3 Augusti med alimän hänföse af borgarne, som länge nog suckatun