Aftonbladet – 22 augusti 1873, sida 2

SSE TES EES SINSSESRSENN NRK mig! Jag tror verkligen att jag en dag elutar med att låta hänga eller skjuta mig Ji stället för en annan, blott till följd af (denna fördömda ovana som jag har, att Jdraga på mig annat folks affärer. Hu! hurn kallt vattnet är. Ty nu steg han i floden, den hederlige, knarrige Tom, vadade öfver till den mörka massan och lyfte upp denna i stor hast — ty det var verkligen Elsley Vavasour. Drunknad? Nej! Men genomvåt och utan medvetande, dels till följd af kölden, dels af opiatet. Om det hade varit hans afsigt att dränka sig och han i det grunda vattnet hade snafvat och fallit, eller om han af misstag hade kommit ned i floden, likgiltig hvart hans steg förde honom, det visste icke Tom och fick aldrig veta det, ty Elsley erinrade sig det icke sedermera. Tom tog honom emellertid i sina armar, bar honom i land och upp ifrån ängen, 18nade i närmaste stuga en dragkärra och en filt, insvepte honom i denna och lät den felaktige apotekarlärlingen draga honom hem till hans bostad. Der satt Tom vid hans säng en timme samt steg efter denna tids förlopp åter in till Mark, hvilken tillika med Mary satt uppe under orolig väntan. z Mr Armsworth, kan man få ett telegram afsändt vid denna tid på natten ? Jag kan få det, om så behöfs, Men hvad är egentligen fråga om? Jaså; ni skulle kunna det? Jo, säkert! Jag vill sjelf gå och ruska lif i telegrafisten. Hvad är det fråga om, säger jag ? Det är fråga om, att i fall stackars mrs s Vavasour önskar se sin man ännu en gång,