-Hufvudströmningarna.: Du ser hr Brandes gå oeh demonstrera Med sina brillor nåde af Taine. Han vill eå mordisk fälla fler och flera Af sängarparkens allra bästa trän, Godt stå sig endast herrar atelstor Och några dolda kommiiniöter blott, De andra stackrarne ha idel brister, Och värst ha Inugemann och Walter Scott. Öch hvad som mest till Shelleys föråel våger, Är gudsförnekarn, men poeten ej. Du är nog svag att älska Oeblenschleger? Han säger nej och tusen gånger nej. Att mildt se in uti de skilda tider Och fatta skilda sängarlynnens art Och se det goda i de skilda strider, Det är ur modet, det är ganska klart. I medeltiden lefde blott förryckta, Och Albrecht Direr var en idiot. Positivismen är en präktig lykta Och kristendomen är en skälfvosot. Och gamle Thervaldsen uti all ära, Men neg var gubben klen uti skulptur; Och intressant är kanske Leibnitzs lära: Nog gör han dock mot Comte en slät fgär. Så bort med stat och bort ined religioner, I framätskridandets bålstora namn. Se, jaget är en serie sensationer Och grafven mensklighetens sista hamn! Och poesien, tom på idealer, Pär anförtro sig i kritikens vård: Med obarmhertigt raka linealer dr Brandes riter upp dess örtagård. Den skald år störst, som skriker mest mot kungar, Mot prester, länsmän, grefvar och polis; Den filosof är allra störst som ljungar Mot Gud och evighet på bästa vis. )ch hvarje längtan hän till bögre riken r bara en förstucken sinlighet, SÅ säger den moderna estetiken, Det vet en hvar, det hör till A-B Ct. Canhända — raen så länge solen brinner Jtöfver fria mänuer än i glans, Så länge än den yra böljan rinner )ch ängen bjuder än en blomsterkransa, Så länge Miiton än och Dante sjunga )ch jorden än och anden ha en vår, Så länge menskohjertan äro unga )ch näktergain i våra lunder slår, SÄ länge ännu himladrömmear glänta På skaldens dörr i nattens ögonblick, — 5å länge för hr Brandes gå och vänta Ted Vogt och Taine på tidens nya skick, C. D. af Wirsen. Lö ra alter AAA Ar a srt a