Aftonbladet – 19 augusti 1873, sida 3

Svenska veterinärläkareföreningens årsmöte började i går 8å Veterinärinstitutet. Mötet öppnades kl. 10 förmiddagen af föreningens vice ordförande, professor Sjöstedt, då ord. föranden, professor Lundberg, af sjukdom var hindrad att tillstädesvara För mötet hade blifvit framlagda sex olika öfverläggniogspunkter, af hvilka man för dagen dock endast medhann de trenne första. Den första omfattade: Föreningens ekonomiska angelägenheter och om förtydligande af föreskrifterna i 22 i stadgarne för föreningens ordinarie fond. Rörande denna fråga upplästes den sist afgifna revisionsberättelsen, enligt hvilken föreningens understödsfond den 1 Januari 1873 var 110,030 rår, dess ordinarie fond 129 rdr och 3 öre samt dess stipendiefond 370 rdr. Sedan dess hade till understödsfonden influtit 600 rdr. till ordinarie fonden 375 och till stipendiefonden 95 rår. Utgifterna hade under den sistnämnda tiden belupit sig till 290 rdr, af hvilka 200 rdr utgifvits såsom understöd. Angående den af föreningen utgifna Tidskrift för veterinärmedicin och husdjursskötsel, hvilken tidskrift understödes med 200 rdrs statsanslag, som årligen begäres. och 200 rdr ur föreningens egen kassa, men hvilka summor, jemte de inflytande prenumerationsmedlen endast räcka till pappersoch tryckningskostnaden, ansåg mötet, att man till K. M:t borde ingå med ansökan om ett högre statsanslag. Såvida detta beviljades, skulle föreuingen fortsätta med att utgifva den omnämnda summan för tidskriftens räkning och de inflytande prenumerationsmedlen tilldelas redaktören af tidskriften såsom arvode. Om K. M:t kommer att neka allt statsanslag. skulle hela den summa, som vore nödvändig för tidskriftens tryckning, ur föreningens kassa utgå. Förtydligandet i 2? 2 i föreningens stadgar rörde frågan, hvem som kan anses vara legitimerad veterinär. Föreningen ansåg, att endast från veterinärinstitutet utexaminerad elev. hvilken såsom veterinärläkare har rättighet att söka inträde i statens tjenst, kan såsom legitimerad anses. Den andra punkten omfattade: Om rotssjukdomens utbredning i landet och åtgärderna deremot. I öfverensstämmeise med de upplysningar, som under öfverläggningen afgåfvos. ansåg mötet det vara konstateradt, att sjukdomen rots är betydligt spridd öfver hela Sverige, i synnerhet i den sydligare delen af landet. Hvad beträffar åtgär. derna, som böra vidtagas mot denna sjukdom ansågs det förslag, hvilket veterinärlärarekollegium afgifvit till sundhetskollegium, att egaren till en med denna sjukdom behäftad häst skall, när hästen nederslås. af staten erhålla hälften af hästens värde i dess normala tillstånd, vara af stor vigt. Härigenom skulle bortschackrandet af med rots behäftade hästar upphöra och smittan derigenom ej vinna tillfälle att sprida sig. Sundhetskollegium har inlemnat detta förslag till K. M:t, hvilken ännu ej beslutit i saken. Vidare ansåg föreningen. att en tidsenligare beskrifning af rotssjukdomens natur, än den af år 1849, hvilken är spridd i landsorten, men hvilken innehåller svåra misstag, borde utgifvas och kring landet utsändas. Den tredje punkten omfattade: ! Behöfver Sverige två läroverk för utbildande af veterinärer? . Härom utspann sig en liflig och långvarig diskussion, hvilken dock i korthet kan sammanfattas i att mötet ansåg: att ett läroverk är fullt itisririn rintindrlart kkr kernnttont AR NRO RR —JEE—-r———-o—-———— td