Aftonbladet – 15 augusti 1873, sida 3

I vad öfver hans frånvaro; hans hustru, hvilker som ni kanske vet, är en dam af hög familj, ligger farligt sjuk, och detta är en sak, som han säkert inte anar. Denne herre är läkare inom hennes familj och jag —— jag är denna familjs förtrogne vän. Vi skulle således anse det vara en mycket stor tjenst ni gör oss alla, om ni ville upplysa oss — I, fromme -herdar, sörjen icke mera! Den Lycidas I oo är ej död; Med ångor af Morphei krans i hjernan Han slumrar blott uppå sitt kammargolf. Ångor af Morphei krans ? frågade Thuraall. Den purpurros, som pryder sömnens gud, Som lyfter själen och som kufvar kroppen. sHan har tagit till opiiflaskan, sade Thurnall till majoren. Jag har väntatnågot sådant. Gud hjelpe honom! Vi måste rädda honom ur detta, djupaste af alla eländen! utropade Campbell. Hvar finns han, sir? Ett löfte! Jag ett löfte gjort till himlen! Hvi leda hundarna på harens spår?Så sant som jag lefver, herre, ropade Campbell, som nu slutligen förlorale all sjelfbeherrskning, deklamera gerna vid ett annat tillfälle er smörja så mycket ni behagar, men nu säger ni oss genast hvar den galgfågeln finns. Mr Barker slet sig ursinnigt lös från Campbells arm och stälde sig midt framför honom i en boxares posityr. Campbell stod alldeles stilla och betraktade honom helt villrådigt hvad som nu var att göra. Mr Barker., gade Tom förbindligt, behagar ni ännu ett glas konjak och vatten, eller skall jag tillkalla polis? Sir, svarade mr Barker, stammande och