Aftonbladet – 15 augusti 1873, sida 3

söm då sysselsatte sig med guldsöknin; sökte rikedom på möjligast korta tid, oc då det i början fanns ötverflöd på ick bearbetade guldfält, vår det klart ätt d gingo från det ena till det andra, endas egnande de mera gifvande lagren någo uppmärksamhet. Alla dessa först upptagn guldfält hafva sedermera vid en andra bi ärbetnibg visat sig Tata ganska gifvand ständöom mera än vid den första, och; hva ännu mera är, dessa samma två gånger ur dersökta fält väskale sederihöra de me mindre utbyte förnöjda kinösernä på et ganska tillfredsställande sätt. Öch hver vet slutligen om icke, när arbetslönerna Califernien nedgå till en rimlig siffra, dess fält medelst anlitande af kemiska processe ännt kunna gifva arbetet dermed en rikli ersätthing? a Pannan., som ursprungligen högaftade vid guldvaskningen, befanns emellertid snar vara ett olämpligt instrument, ty dels för lorades mycket guld vid arbetet, dels sle guldvaskaren mycket ondt, stående ständig i vattnet, i en plågsam, lutad ställning. In försndst af tvenne andra maskiner helsade derföre öed stör lädje inom Hela Balifor nien och man var icke sen att använda det Den ena var the cradle och den andr: kellades Lorg Tom. The cradle, eller gor den af indianerna kallades coldcanoe,, va synnerligen enkel, liknade en af våra vag gor, och genom en ständig skakning på den saminå Saint Vettörpågiutning frigjordes gu! det från pay dirten, och Long Tom var om möjligt ännu simplare, ty den bestod hel enkelt af en 12 fotläng trätrumma, 1e fo i öfra och 2!2 fot i nedra ändan. I de öfra ändån instoppade man pay-dirten sam lät sedermera Vätteh följa efter, som upplö ste massan och bortförde de lättare partik larna, under det att guldkornen stannade p! tromtbans botten. Nu begagnas emellertic lika litet ste öradles som Long Tom a den hvite guldväskaren. De som ännu bru ka dem äro kineserna, men de batfva tillag dem den förbättring, att här och der an bringa små fasta qvicksilfverknlor, son draga den finare guldsanden till sig. Emellertid altof den ymniga egnldtillgån gen allt mer och mer, De öfversta lagre voro genomsökta, och att gå djupare ner va: arbetsamt och gaf mindre utbyte, Frågar reducerade sig derföre så småningom der hän, att på minsta möjliga tid få den mest: avantiteten jord utvackad, och detvardett: som gat anledning till dö första arbetssät tens öfvergifvande. Man började derföre slå sig tillsammans i större och mindre sällskaper och bygga så kallade sluices, i trabbiga vinklar sammanfogade fyrkantig: trätrammor, sammanslagna af afhyflade, er fot. breda bräder. Dessa gluices-, som ail tid utgingo från en plats der vatten farns eller dit vatten blifvit fördt, voro från 5( ända upp till flere tusende fot långa. Dt ligga endast sällan på jorden, utan föras öfver berg och dalar helt enkelt på det viset att man nupplägger dem på höga träbockar. Till de högre belägra delarne af dessa trummor, som egentligen kunna betrakta: såsom ett slags utveckling af Long Tom: för man nu pay-dirt;, och under. ett oupphörligt instoppande af densamma trumman låter man vattnet på samma gång spela in. Ju längre trumman är, desto mer: vpay-dirt kan man stoppa in och vaska, och det finnes så långa dylika, att matninger oupphörligt pågår under ända till 4 veckors tid. När man sedermera vill undersöka trummorna, afledes vaitnet och trummorna öppnas. Det låter lätt tänka sig med hvad känslor bottnarna undersökas. Denna un: dergökning kallas här to clean up och ti den mellan vaskningens början och the clean up kallas a ron. Längs efter tbe sluices måste natt och dag hållas noga bevakning, att icke obe höriga gå och vittja trummorna, och den. som om nätterna drifver omkring i närhe: ten af desamma, kan också med temlig sä kerhet räkna på att få sig ett skott. Icke allenast för the sluices, utan äfven för alla andra guldframfordringssätt, Är, som man ser, vattnet oumbärligt, och 1å det icke finnes der man behöfver detsamma, har man måst träffa anstalter att föra det dit. Huru storartade de arbeten äro, som för detta, ändamål företagits i Ca ifornien, framgår lätt då man får veta, att hör finnas konstgjorda vattenkanaler till en sammanlagd längd af icke mindre än 6000 angelska mil, och att tillsammantagna kost naden för desamma uppgår till 16 millioner lollars, eller i det närmaste 64 millioner rdr svenskt rmt. En af de vackraste af lesea verk är BSutterkanalen i Amador County. Denna konstgjorda kanal är 44 pgelska mil lång och kostnaden anses öfverskrida 1,000,000 rdr sv. Jag skall i nästa bref beröra den hydrauiska processen, som nu allmänt är i bruk vid guldvaskningen, H. N.