Aftonbladet – 15 augusti 1873, sida 2

mstols vicepresidont Herneccius har bliifit, justiviariua. De klerikele agitera mycket ifrigt för lästa Jandtdagsval, och reen har anställtikb n beräkning öfver hura många föster de unna vänta att få i jemförelse med hväd te nu hafva. I Rheinproviasen ha de nu 29! öster öch skola sannolikt vinna ytterligare n röst, men kunna, Gi Ac äro mycket lyck: iga, till och med få 55. I Westlalen ha de! 5 röster och kunna icke vänta flere. 1 Schlesie deremot ha de endast 6, men vänta utt 1ä 18 och skola i lyckligaste fall få 26. de öfriga provinsernä sk5te de antsgligen vibehåila de 11 platser de pu 1 döm inner vafva. Det är säledes endast i Rbeinprö rinsen och Schlesiea som valen i detta hänseende skola ha något iatresse, Komiten för kälödetgorkalisternes kon-ti ;ress har utfärdat följande inbjudning tilljpl vildandet af en förening för socialle ,otitik: Den församling, som deu 710 Jktoher 1872 öppnades i E:senach för ati aj tiskutörå dör sociala frågan har uppdragit it undertecknade kömitg stt föransvalta ett lylikt möte innevarande är. Åugår uppfattning af de seciala frågorna vi till det tryckta protokollet för de det år hållna mötet (Verhanälungen der Ii senachker Versamlung Leipzig) När ma beträktar alls de mer eller mindre be sade försök solll göra ev vitare mWww det nuvarande industriella saltlänget, det sig, att striden mellan kapital och är ik bete för ögonblicket träder fram på ett ko Id tande gätt. Vi äro af den äsigten att påla ietta område gifvas maktpåliggaade uppsjk gifter för staten och samfundet på de fred ri iga fefotibefnat väg. Det gäller iörst och ig frärast att belysa ärbetaftes förhållanden !ö och deras ställning till arbetigifvärss, avtim bestämma fackföreningarnas kraf, att nn derstödja deras utveckling i en lycklig rikt ju ning och att befordra en uppgörelse i gudo lf mellan de båda par.erna, På samma sävt!m skola tidsäs öfriga sosiala och ekonomiska jti problem, helsovärdöothk wndervisningsvä ja sendet, kommunikationsoch skaulteviisendet,ei lösas. Detär vår öfvertygelse, att man iökela: betryggar det helas välfärd, när man låter ti individuella intressen, som till en del sta iu strid iiöt Hvarandra och äro olika starka, fi herrska oinskränkt. Det sunda förnuftets li och humanitetens fordringar måste tvärtomih äfven häfda sin giluighet i det ekooomiska lifvet, och statens väl beräknade ingripande för att skydda alla parters berättigade in-lp tressen bör i tid påkallas. En sidan om-), sorg från stätens sida betrakta vi icke så som en nödhjelp eller såsom ett onndvikligt ondt, utan såsom uppfyllandet al en af vär tids och vår nations högsta uppgifter. För att dessa uppgifter på allvar skola kunna lösäs, måste individens egoism och tf de speciella klassintressöna underoråna sig under det helas varaktiga och högre bestämmelse. Vi tro, att ett regelbundet ttbyte af åsigter mellan arbetsgifvare och ar-u betars, mellan teoriens och det praktiskal?e lifvets män, sköla väsentligen bidraga till att man lär att förstå BVvaravden, och vi uppfordra d föregående deltagarne samt alla liktänkande, äfven embetsmän inom9 administrationen, att infinna sig i Eisenach den 12 Oktober i år och iniräda i den förening som då kommer att stiftas. Dag l? ordningen för det föreslagna mötet i EiseJ nach lyder sålunda: 1) Beslut om föreningens bildande; 2) Diskuterandet af följande jl: frågor, hvilkas behandling är förberedd afid komiten genom betänkanden: a) På hvilket! sätt skall en undersökning om verkningarna j! af fabrikslagstiftningen föranstaltas? b) Hvyilka missförhållanden la i Tyskland visat sig vid stiftandet och förvaltandet aflh aktiebolag, och huruvida har den bestående lagstiftningen i fråga om aktieväsendet visat sig ändamålsenlig? c) Huru skola indu striella skiljedomstolar och förlikningskommissioner inrättas ? d) Huru skall den be-lå stående personella beskattningen ändamåls-!k enligast kunna underkastas en reform, somjiå öfverensstämmer med rättvisans fordringar d och är tillfyliestgörande för de ekonomiska sl intressena? Till slut meddelar komitga, att) A betänkandet öfver de här anförda frägornaM iro utgifna i tryck och kunna erhlllas ge-s nom den tyska bokhandeln. fr I Belgien har senaten enhälligt bifallit ia den af representantkammaren autagna lagen stolarne ide flamändska landskapen. Under! H diskussionen uttalades tillika ex önskau om att undervisning i flamändska mätte meddelas! sj I de fransktalande delarne af landet och un-,) lervisning i franska i de flamändska, för avt ),; Mlägsna de fördomar, som ännu ä ömse sidor ri 1 y8as och som förhindra en närmare sam-1L mansmältning. På samma tid har represen-N santkam maren afslutat lagen om ändringar ij; irm6organisarionen, en fråga som i flere är!T stått på dagordningen, men som ingendera lr uf de bäda stora partierna icom representaionen velat åtaga sig avt genomföra. Den auke, som officerarne byst att få allmän nj rärnepligt stadgad, har regeringen måst upp-!n: sitva, gent emot det motstånd den mött hos!D ralmännen (af hvilka större delen hör tilllm we välmående samhällsklasserna); deremotn: intogs med 53 röster mot 38 att legoväsenlet för framtiden skall ordnas af statsmaken, De liberale kämpade deremot till detf; rttersta. Lehardy de Beaulieu såg deruti en ty cränkning af grundlagens bestämning om len personliga frihetens okränkbarhet, och yrkade att hären endast skulle rekryteras ned frivillige (d. v.s. värfvade). Man borde2! fredstid visa den yttersta sparsamhet iJ! råga om hären för att så mycket bättredå jafva råd att bära de största ansträngnin-OC sar i krigstid. Krigsministern, general Thieault, förnekade att det var regeringens plan tt på en omväg komma till den allmännayt ärnepligten, oaktadt han icke ville frångå, tt han personligen gillade densamma. Vilig are antogos förslag om en tillökning af häens styrka, om upprättandet af en femte ataljon vid infanteriregementena och en tillkning af rytteriets numerär samt om en ha illökning at här och reserv och samtidigt St n tillökning af den egentliga tjenstetiden, Je liberale bekämpade äfven dessa förslag, medan de äfven för framtiden skulle omöjggöra hvarje lindring af krigstjeasten och varje nedsättning af utgifterna, och de an. repo motpartiot för det att detta endast af 14 änsyn för ministåren nu gick in på hvadSt et för icke mänga veckor sedan hade förastat. Det tros också att man härför enast har att tacka biskoparnes inflytande, y dessa vilja icke utsätta sig för avi få den) Y? uvarande Elerikala ministören aflägsnad och til oppas att till lön för sin eftergifvenhet fålv? senom värnepligtsfrihet för lärjungarne vid Be andliga seminarierna och anställning af rester vid hären med dertill hörande obliatoriskt skriftermål och kyrkogäng. Förirre krigsministern Guillaume, och rege-mi ngen har åter förklarat, att hon icke villelvä 2 man för förslagen. I senaten väntar man, t äfven de liberale skola gå in på lagenpos n arm6organisationen.