Aftonbladet – 14 augusti 1873, sida 3

UvSLALLUR Planon: Flyglar StutzPianinon TaffelS:a flyglar. form, st. 45 3 14 93 2 -— -— 3 19 16 95 2 132 9 1 10 1 2 3 1 1 1 -— 4 5 2 1 2 1 6 3 1 8 — 12 2 — 1 2 5 1 1 6 -— 8 8 2 22 32 2 —4 6 4 7 — 11 929 57 166 5 327 I London (1862) uppgick hela summan till 289, i Paris (1867) till 888 pianon. Miniatur-ynlkaner. Mången torde temligen likgiltigt hafva gått förbi de i afdelningen för högskolor af professor Ferd. von Hochstetter utstälda miniatur-vulkanerna af svafvel, emedan de ansett dem för mindre lyckade reliefframställningar eller modeller af något bland de talrika, vulkaniska kägelbergen, som den berömde resanden varit i tillfälle att taga kännedom om i jordens särskilda länder. Men det är ingalunda konstgjorda efterbildningar. hvarmed vi här hafva att göra, utan verkliga slocknande vulkaner, hvilkas skapnad kommit till stånd, icke genom menniskans efterapande hand, utan genom naturen sjelf. I stället för den vattenhaltiga och dock i flytande glödhetta befintliga lavamassan hos de stora vulkanerna, har man här såsom material användt svafvel, som under några atmosferers ångtryck blifvit smält i vatten och derigenom sjelf blifvit vattenhaltigt. Blir nu en större massa dylikt svatvel — omkring två centner —i ett öppet kärl utsatt för afsvalning, så bildar sig först på ytan en hårdnad skorpa, och om man i denna stöter en liten öppning. så förefinnas alla vilkoren för vulkanbildning. Vid svaflets ständigt fortgående tillhårdnande framkallas genom frigjord vattenånga periodiska, af små explosioner beledsagade utbrott af den inre, ännu flytande svafvelmassan. Liksom de eldsprutande bergens lavaströmmar, utgjuta sig här floder af svafvel samt stelna det ena lagret öfver det andra i egendomliga formationer. Efter förloppet af en eller två timmar har en liten bergskägla af svalfvel upptornat sig, utgörande en illusorisk afbild af dessa vulkaner, hvilkas bildnvingsperiod fortgår genom årtusenden och hvilkas enskilda eruptioner höra till de fruktansvärdaste naturföreteelserna, som äro för den menskliga iakttagelsen tillgängliga. Man har redan på mångfaldigt sätt bemödat sig. att genom experiment efterhärma särskilda geologiska företelser samt härigenom göra dem för ett noggrannare studium tilginglga; men sällan har man väl gjort det med mera lysande framgång. än som skett genom detta Hochstetters försök, hvilket, fullföljdt i detalj, lemnar högst värdefulla bidrag till en riktig teori om vulka