Aftonbladet – 13 augusti 1873, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. Restaurationerna i Wien. (Efter Folkets Avis.) Om man än icke i Wien kan träffa på slående exempel på tyska språkreformers halfvs genomförande, skall man dock på restauratio. ära kunna iakttaga ganska goda ansatser der till. Hvad kan t. ex. jemföras med en persons för: våning. då han erfar, att -Lungenbratenär hvad man hos oss brukar kalla filet de boeuf! Det finnes personer som gått hungriga dagarne i ända hellre än att äta detta, som de ansett vara stekta inelfvor. Man har sagt mig att hela hemlighe ten är att detta goda stycke kött sitter så nära lungorna. Om det verkligen förhåller sig så ty nu rör jag mig på ett område, der jag ej är fullt säker, vill det äfven anatomiska kunskaper till för att kunna äta på tyska och dessutom skulle ett dylikt beteckningssätt. konseqvent nomfördt, kunna dra de föskräckligaste följde efter sig. Tänk om man t. ex. kallade ett stycke refbensspjell för pidermisstek. Och hvad skulle man under slika omständigheter väl rättast kalla en Oxsvanssoppa? En Wien matsedel är i allmänhet inbegreppef af allting mysteriöst och gåtfullt. Man liksom tyckes ha lagt an på att föra alla gastronomiska virtuoser : bakom Jjunset och att förvirra deras begrepp. Hvem tänker icke vid åsynen af ordet Wienerschnitzel på långa läckra skifvor af ett eller annat smakligt födoämne, ett slags hyfvel spånor af smördeg, kött eller — hvem vet? — kanske sparris. När den nakna sanningen emellertid visar sig på bordet. finner man, att det är en tjock, genomstekt obehaglig sanning. ett stycke soppkött, hvars tvenne bredsidor äro af en tvif velaktig brun färg. ett slags imiterad oxstek Den nationella favoriträtten Gullasch har all tid förefallit mig som — man förlåte mig uttryc ket — en svinmatstunna innehållande den förflutna veckans qvarlefvor. Hvad Niereubraten egentligen är för ett slags märkvärdig stek, det har jag ännu icke kunnat utfundera, under allt omständigheter har den alldeles ingenting att görs med pjurarne. Man försäkrar att Wienköket skall vara godt att det är ett praktexemplar af haut gout och pikant smak, men främlingen blir aldrig i till fälle att öfvertyga sig om sanningen af denns anmärkning. På restaurationerna i Wien äte man både dyrt och uselt. Uppassare, som aldrig pjort bekantskap med kam och vatten och hvil: kas frackar äro rikt broderade med utspilda sop por och intorkad sås, förhöja ännu mera njut ningen. Dessutom äro dessa herrars additions organ utvecklad på ett eget abnormt sätt. sö står i fullkomlig motsats till alla vetenskapliga principer. Jag har ännu icke varit på någon re