Aftonbladet – 12 augusti 1873, sida 3

Tidningsöfversigt. Veckoskriften Samtiden innehåller i sit senaste p:r ett öfvermättan häftigt utfall mot den författare, Fr. Lr., som i vårt blad skrifvit en serio artiklar om de nya röret terna på den svenska rättskrifaingens om såde. Vi förmoda aut nämnde författare skall bemöta detta anfall, för så vidt han anger det löna mödan, då den ytterliga hätsk. heten i skrifsättet är parad med den mest fullständiga okunnighet i ämnet och från varo af allt bog epp om ået, som frågan egentligen gäller. Fo del vilja vi blott bemöta en liten osavnisog rörande Aftonbla det, som blifvit inströjd bland de öfriga sköna utgjutelssrna. Vår samtida säger nemligen, att Aftonbladet en dag försökte att tillämpa nordiska rättskrifningsmötets srundsatser, men genast afstod från förasö ket, Hä indelt sen är den, att vi medd af konseqvens, Bom tiil en b j lig, då arbetet i det fallet är beroenda på samverkan af en mängd olika skriftstä sättare och korrekturläsare, redan tillämpas mer än hälften af da ler, som uppstilldes af det nordiska rättskriningsmötet, och alt vi så småningom upptaga i bruk den ena efter den andra af dessa regler, Författare, soma utgifva särskilda arbeten, kunna utan alla betänkligheter genast börja tillim pa reformen i hela sitt omfånr, såsom också egt rum, i det en mängd författare, som äro långt mera kompetenta att bedöma denna sak än den hätska Sam kribenten. ntgifviv skrifter, i hvilka dena m ratio nella stafningen är införl; men en tidning, som har en stor publik a ut mycket olika bilduingsgrader, måste, icke för sia del, utan just i sjelfva reformens intresse, eå försigtigt till väga, för att icke ailuför mycket stöta ögat hos den del af publiken, som i sådana saker är mycket konservativ och som, i likhet med Samtidsskribenten, i brist på saksunskap höller på de en gång ialärda eller af ovanan innötta ofurmligheterna och orim ligbeterna, Först sedan ögat blifvit någorlupda vandtvid det nya sprökri igare och ändamäålsenligare stafning.sättet i någon af de vigtigare ändringspunkterna, få att deticke mera stöter, kan man öfvergå tili att sätta en annan af dem i verket, På sädant sä:t skola vi, derom kan Sawtilsförfattaren vara itveriygad, efterhand och ganska o.närkligt genomföra den ena efter den andra al de fö reslagna ändringarne, och då vi tro, atv reformen har att päräkna ets synnerligen kraftigt stöd af den yngre genesation, som på senaste tiden vid vära universitet erbållit en grundlizare urderbyggnad i moderemåler skall den uton tvifvel inom några få är var genomförd utan någon större brytning och utau alt man synnerligen ken märka, när eller huru förändringen egentligen egtrum. EBES ARR SKE