unna undvara. Detta första möte kommerija jaktligen icke att förändra något uti deln a partigrnas ställning och skall lemnald rät provleinet ål 6n pojitisk sfrorscs-ln åd BE) H omrmelse mellan de båda grenarno af få nitjer, ett problem, Hvilket dat fusionisti j ka parti församlingen ä ena sidan och refven af Uhambord 8 det andra anse sig ik nsamma berättigade att lösa. d fi De generälet, hyllka utgöra krigsrät-ls en öfver Bazaine, soM 1 nästinstun-r ande Oktober kommer att börja sin verk-in ambet, äro som bekant hertizen af Au-lp ale, Utaband Tatour, Tripier, Princeteau, ia Jalesme, De la Motterouge och de Martimsl: rey. Då dessa genoralör skola afgifva sitt s mdömd giver händelserna i Metz underis ransk-tyska krigt, törde tågra biografiskal, wotiser om dem icke vara utan intresse: lp Srigsrättens president, hertigen af Aumale,t ir född 1822 och den fjerås 20net af konung ji: Louis Philippe. Vid utbrottet af Februari i evolutionen år 1848 var han guvernör ij: Algeriet, der han genom Åbd-el-Kaders till-g ångåtågande skalat alg ett visst nomn. ln ; kh 3 1 2 I 5 v i l 1 Under kejsardömet lefde Han utom landet, in skref några politiska arbeten och gjorde sie göhom dem temliget poptlun Bf er Napoleons störtarde Öterkom han, ble? vald till deputerad wti departementet Oise. BSäsom prinsens äf Concib arfringe är ban mycket rik, mek äfven mycket hus: hållsaktig, ehuru ban efter sin eäde sons död icke har någon direkt arfvinge. Djapt hatad af legitimisterng, hvilka i hosom så Idslonejs förhåmstö Motståkdare, och al. bonapartisterne, och icke sårågieg YBl an skrifven hos republikanerne af alla nyanser, har kan endast et del orleanister på sin sida, Hans avkätgare itom armön äro icke Heller fäfdelss talrika Gonergl ChabaudLatour föddes i Nimes är 1504. Iftetir goda studier inträdde han i genikåren, del-. tog såsom hertigens af Orleans ordonnans , officer i fälttågen vid Autwerpen och Mas-!f Carä, och tog åren 1840 och 1841 del ilt appförandet al fästningsverket Ombkringj. Paris. Vald till deputerad år 1837, höll han, sig till Guizot, Likasom denne är Han ör I; tod rötestänt sch Kör till reformerta !, ty generalråd.. Han är medlem afna-jc tionalförsamlingen och hör till högra cen li terr. Tripier är likaiedes genigeneral ochl: anses för en utmärkt officer, Under kejsär-( dömet var Kan ikke väl ahskrifveh, oh dåli hän 1859 uppträdde som kandidat till lag-( Il j I! ! j i 1 Å f J j i I stiftande kåren, måste hän rymma fältet lör den officielle kandidaten. Under Paris belägring Ksde bäh väckt förslag om att gräfva en stör underjordisk mina, som skulle utmynha bortom tyskarnos förskansningar. Planen blef icke antagen; General Princetok lär framgått ur artilleriet och t sig på Krim och i Italien. Dalesme är infanterigeneral och anses för en af de tapp raste franska officerare. Han deltog i fölttågen i Algeriet, Krim oth Ttalien; General de la Motterouge är född år 1802, gjorde !; gina studier i Sit Cyr; var ända till år 1830 officer vid kungliga gardet, tjensde sedan ärder Louis Philippe och deltog under kejsardömet i fälttågen på irim och iTtalien, Vid krigets utbrott år 1870 blef hän öfver 1J befälbafvare för nationalgardet, men öfver i lemnade kort efter den 4 September sitt; kommando till general Thomas, densamme l. göm dlef dödad vid kömmnnupprorets utbrott den 18 Mars 1871. General de Martimprey, född år 1808, har utgått ur generalstaben och har tillkämpat sig sina grader i Algeriet. Under koinmtinen häktades han, men blef, emedan han var sjuk, förd till sjukhui set Dubois och qvarglömdes der af insur genterne, Af Thiers utnämndes han till guvernör för invaliderne, Enligt åtskilliga franska tidningars på stående lär en förändring i den franska ministåren vara förestående. Hertigen af Audiffret-Pasquier skall öfvertaga inrikes ministeriet i stället för Beulå, hvilkon gjort . ett chjelpligt fiasko, och justitieministern Ernoul, hvars klerikala ifver börjar bli komprometterande, skall efterträdas af en annan, som sysselsätter sig mera med justitieväsendet än med kyrkan. Tn sådan modifika j tion skall gifva ministåren ena ännu mer titpräglad orleanistisk karakter än den redan har. Enär hertigen af Audiffret-Pasquier är en mycket hänsynslös och bitter fiende till kejsardömet, skulle hans inträde i kabinettet säkert ha till följd, att Magne ingåfve sitt afsked. Allt detta är emellertid blott ännu rykten och hertigens af Broglie besiut skall säkert bli beroende af det be sked, som grefven af Paris för med sig från Frohsdorf. Tyska regeringen har pr telegraf kallat chefen på fregatten Friedrich Carl, kapten Werner, till Berlin. I hans ställe skall varfsdirektören Przewisinsky öfvertaga befälet öfver den tyska eskaderni de spanska farvattnen. National Zeitung för den 6 d:3 uppfattar kaptenens återkallande såsom likabetydande med afsked från hans kommando och anser att detta straff är något väl strängt, oaktadt man principielt icke kan invända något emot, att regeringen desavouerar hang väl egenmäktiga uppträdande, som möjligen kunnat leda till obehagliga förvecklingar och nu haft till följd avt fyra stormakter (Tyskland, England, Frankrike och Italien) med sina krigsskepp infunnit sig på krigsskådeplatson. Attåästadkomma dylika händelser — anmärker NationalAeitung — kan och bör icke stå i en simpel kaptens makt; det måste öfverlemnas åt den diplomatiska öfverstyrelsen efter samråd med de andra staterna att fatta beslut, som för Tyskland möjligen kunna ha oberäkneliga följder. Vid engelska underhusets möte den 4 lennes svarade underhussekreteraren i ut rikesministeren, Viscount Enfield, på en in;erpellation at Brewer och Otwag, att cheen för det engelska örlogsskeppet Pigeon olott så till vida deltagit i uppbringandet vt Vigilante, som han i egenskap af vitne varit närvarande vid den konvention, som olifvit afsluten mellan kapten Werner och nsurgenterne i Cartagena. Enfield meddeade vidare, att den 24 blifvit sänd en intruktion till de engelska marinofficerarne, vari det ålades dem att blott då behandla le spanska insurgentfartygen som sjöröfvare lär de kränkte engelska intressen eller drefvo jöröfveri. Dessutom hade regeringen befalt artygscheferne att icke utlemna de evenuella fångarne från insargentfartygen till lep spanska regeringen samt att förkindra sombardementet af spanska städer genom nsurgentfartyg tills de engelska invånarne lifvit förda i säkerhet. Lord Enfield sluade med att meddela, att den engelska medel: jafseskadern var ankommen till Gibraltar. Parlamentssessionen i England afslöts len 5 dennes. Den har icke medfört några stora resultat, Ministeren led under början uf densamma ett känbart nederlag i den rländska universitetsfrågan, hvilket hade ill följd en ministerkris. Då tory-opposiionen emellertid icke kunde bilda något ytt kabinett, måste Gladstone kter öfverrm a. nn KR RR MIK kosan at: Inn rt få oo oa ft or 2 FR Rs RR rr me, wzZznmnmmm mm -— CK 2 NM MN kd Oh vt NR br rt fr kk OA