Aftonbladet – 7 augusti 1873, sida 2

an: Jag beder er att icke nämna ordetför tacksamhet. När jag ser er här och hörgi! a ord, när jag läser alla de adresser som Sv omma till mig från alla partier i Frankso; ke, skulle jag vara otacksam, om jag utan I Tt rotest lät er tala om otacksamhet. Natiofal alförsamlingen har i förbällande till mig jst ndast begagnat sin rätt. Hon uppfattade lso en politik, som nu borde följas, på ett an-!hö at sätt än jag gjorde, och det var då hen-ljöf es rättighe: att fråntaga mig den makt,ha on anförtrott mig. Jag skulle ha gjortika rätt i att beklaga mig, och jag beklagarjim. ig icke heller nu öfver hvad som skett;jK 8 är lycklig af att ha fått en hvila, somjLi ag behöfde och i synnerhet af att i lugnÅBj a lemnat en ställning, som endast då med ul eder kunde bibehållas, när det skedde med ha ationalförsamlingens falla samverkan och pa ifall. L Den franske inrikesministern Boule harjdi agit ett vigtigt steg till ökandet af pre-jla ekternes inflytande och myndighet öfverlre vairerne, hvilka till en del icke äro nog rk öjliga verktyg för det nu rädande syste-!Sc wet. Beul föreslog nyligen i ett memo lfö andum till presidenten Mac Mabon ett för jve ud mot hvarje direkt korrespondens meliande nairerne och ministrarne i Versailies. Ende örordning i denna riktning har redan blif-he it offentliggjord. al Agence Havas meddelar följande officiösaso pplysningar om den politik, som Frankrike de ommer att iakttaga geni emot Spanien:lfp Den spanska republiken är icke erkänd; vi underhölla inga andra förbindelser med det in officiösa som goda grannar. Spaniens värigheter äro rent inre; Frankrike får cke inblanda sig deruti. Vi ba gjort allt, lå vi betrygga vära gränsers okränkbarhet ;ch skydda vära landsmän i det inre at Spanien. I händelse af belägring och beskjutning måste våra konsuler begära iakttagandet af folkrätten, på det att vära andsmän må erhålla tid att försätta sig i säkerhet. De mäste begära hvad som var rätt, men förgäfves begärdes af de utländska konsulerna under Paris belägring. Om dessa fordringar icke tillfredsställas, skola händelserna bestämma den hållning, vi böra intaga. Med afseende på de partier, som b-r kämpa hvaranpdsaisödra Spanien, kommer san ma neutralitet attinkttagas. Antingen man betraktar de upproriska krigsskeppen som sjöröfvare eller icke, antingen man efter föredömet af en främmande marin uppträder stormäktigt mot dem eller ej, skola icke vi utöfva uvågon fiendtlig handling mot dem, ty då vi begära: vårt områdes okränkbarhet, måste vi ä vår sida reapektera Spaniens farvatten och område, Om de nämnda fartygen ginge ut på öppna hafvet och tillfogade våra fartyg någon skada, så skulle åtgärder till skyddande af handelns intresse vidtagas; men detta är nu icke fallet. Grundsatsen af non-intervention genomgår Frankrikes hela politik gent emot Spanien. Denna politik stär i samklang med Frank: rikes utländska politik i allmänhet. rn MM ha mt — 8 MM MLM Enligt de senaste underrättelserna från Spanien ha både Cadiz och Granada underkastat sig. Den förstnämnda staden skulle den 5 dennes besättas af regeringens trupper under general Pavia. Freden uppgifves vara fullständigt återstäld i hela Andalusjen, I Valencia tyckas insurgenterno vilja göra ett förtvifladt motstånd. Några medlemmar af den revolutionära juntan derstädeg ha blifvit skjutna derför att de yrkat, att staden skulle gifva sig, Emellertid väntades, enligt ett telegram af den 5 dennes, att Valencia under denna dag skulle blifva taget. Om den strid som den 25 dennes egde rum i Malaga föreligga följande underrättelser: Två partier stodo gent emot hvarandra, hvilka båda räkna måvga anhängare bland de frivillige. Det ena slöt sig till Solier, som för närvarande är guvernör, det andra till Eduardo Carbajal, den bekante deputeraden af de oförsonliges parti, hvilken ställt sig i spetsen för pronuncizmentos på flere ställen i provinserna och för icke länge sedan begifvit sig till Cartagena för att der fortsätta sin roll. De välsipnade (benevolos) och de oförsonlige (intransigentes), såsom de båda partierna kalla sig bör-jade den 25 i förra månaden bekämpahvaravdra med vapenmakt, och orsaken härtill: var, att guvernören hade låtit arrestera 121 officerare för Corbajais frivillige, emedan de trots hans förbud ville tillsätta ett välfärdsutskott. Solier lät besätta större delen al staden med sina frivillige. Omkring kl. 10 på morgonen ryckte Carbajals folk fram med den röda fanan mot Tetaanbron och öppnade elden mot fienden. Solier försökte en bemedling; men de röde sköto på ett kompavi, som ryckte fram med en hvit fana i spetsen, och kampen blef nu mycket häftig. Slutligen blefvo de röde drifne tillbaka i sin befästade ställning i Victoriaqvarteret. Gnvernörens anhängare, hvilka säsom igenkänningstecken buro ett grönt band (Carbajals folk baro ett rödt band) angrepo fienden i hans förskansade ställning med tre kanoner och bemäktigade sig den enda kanon, som motståndarne egde. Äfven i La Mercad qvarteret uppstod en häftig strid. Kl. 5 e m, voro de röde besegrade; deras fana eröfrades, och deras anförare, som erhällit tre sår, tillfångatogs. (Denne anförare var icke Carbajal, ty han hade ta git till flykten.) Omkring 40 officerare — bland dem de förut omtalade tolf — fördes genast ombord på ett ängfartyg och transporterades till Ceuta. Under stiden erbjöd fravske konsuln de främmande konsulernes bemedling, men det var icke möjligt att begagna detta anbud. Många familjer hade redan i början af oroligheterna flytt frän staden; de ha nu börjat återvända, och man ser häruti ett tecken till, att man tror, att det segrande partiet skall kunna upprättkälla ordningen. — KR Konungaparets resa. Konungen och drottningen jemte kronprinsen och hertigen af Westergötland afresa med extra täg från Kristiania söndagen den 10 Aug. kl. 3 e. m, och väntas till Carlstad samma dag på aftonen för att qvarstanna der öfver följande dag. Konungen tros på måndags middag komma att besöka frimurarelogen, På aftonen samma dag eger den för DD. MM af stadens och nrovinsena invånare