Aftonbladet – 7 augusti 1873, sida 2

STOCKHOLM den 7 Augusti. He he yt Den vigtigaste nyhet telegrafen meådelar än utlandet är underrättelsen om grefvens Paris besök hos grefven af Chawbord på: er en sistnämndes slott Frohsdorfi närheten af ko Vien. En fusion mellan de båda grenarne t bourbonska familjen tyckes sålunda nn ara åstadkommen, Sannolikt hafva underandlingar härom redan länge pågätt, Synerligast efter den parlamentariska omhvälfingen af den 24 sistlidae Maj, då de mearkiska partiernas usigter med ens blefvo å ljusa. Man visste förut, att Chambord kH ordrade att i främsta rummet blifva erkänd om den bourboaska familjens öfverhufvud, ch Agence Havas meddelande, att chefen mn ör den yngre bourbonska linien erkänt ho-: om säsom sådan och på samma gäng af-lp. agt sig sina anspråk på tronen, dock med he örbehåll att nationalföreamlingen ensam eger ättighet att borigifva den, öfverensstämmer bi ålunda helt säkert med sanningen, om det I ckså förefaller något underligt, att grefven!., f Chambord skulle ha erkänt föreamlingens ig ätt att bortgifva en krona, hvilken han ittilis alltid förklarat tillhöra sig af Guds åde. Mähända har bau dock för den imoarkiska principens skull nägotjemkat sina sigter i denna fråga eller öfverlemnat denammas afgörande ät framtidev. Resultatet f fusionen blir emellertid nu, att hela höp ern och högra centern, med undantag af Ö len bonapartistiska fraktionen, komma att vilda ett enda homogent parti, hvilket skall ppbjuda alla sina krafter för monarkiens, vterupprättande och detta medl så mycketir törre hopp om framgång som detutgör maoriteten i församlingen. Det är svärt att örutse resultatet häraf, men att fusionen kall påskynda anagandet af en definitiv! egeringsform i Frankrike torde med temligl;, visshet kunna sägas. Mötet mellan che!erna ör de båda bourbonska linierna egde rum len 4 dennes och dagen förut hade hertiinnan af Joinville och heunes son hertigen , vf Penthigvre infunnit sig i den österrikiska : mafvadstaden. Enligt ett bref till Indepen-,, lance Belge hölls gönåagen den 27 ett stort). familjeröd af de orlganska prinsarne, derj, grefven af Paris framställt sitt beslut att begifva sig till Wien, hvilket understöddes at hertigen af Nemours, men lifligt bekämpades af hertigen af Aumale, hvilken fram-1; för allt framhöll de bida chefernas för denl, bourbonska familjen olika äsigter om fanav,, hvilka haa ansåg oförenliga. Hertigen afl, Nemours fäste uppmärksamheten derpä, att! man nu i femton är fört detta språk och att; just detta förhindrat ett försök till försoning. Från Belfort teltegraferas den 1 dennes : till Times: Det 21 regementet fick i gärl, afton kontraorder och skail först i morgonlg bittida kl. 3 lemna staden jemte de andral, tyska trupperna. Fästningsverken skola öf-l, verlemnas åt fransmännen under iakttagan-j de af bestämda former. Sä snart de sistal, tyske officerarne äro borta, skall franskal, flaggan hissas på hufvudfortet eller detj. 8. k. slottet, s.m dominerar stadeu och hela : dalen. Strax efter skall en musikkär från. staden täga genom gatorna och spela marseillaisen. Alla hus utan undantag komma att prydas med trefärgade flaggor. Under den sista mönaden bar man med en feber: aktig ifver sysselsatt sig med förfärdigan det af flaggor, inskrifter och transparenter. På flaggorna läses: iefve Frankrike!lefve republiken! elier lefve Thiers! I morgon afton skall staden illumineras. De franska trupperna inträffa här först den 6 och skola icke inrycka i festlig procession, emedan man vill undvika demonstrationer. Man väntar här många främlingar och i synnerhet många elsassare. Man fruktar dock icke för nägon agitation eller tumult. At andra telegram erfar man, att Naucy utrymts i all stillhet. Deremot ha, enligt tidningen Francais, demonstrationer egt rum i Raon VEtape i departementet Vosges, Sous prefekten, som ville förmå en orolig skara att skingra sig, blef öfverfallen med hugg och slag och mäste försvara sig med sin promonadkäpp. En gendarmeriotfcer, som åt: öljde honom, slogs till marken, Tumultu anterne ropade: Lefva Thiers! lefve republiken! lefve kommunen!s I Epinal rådde den 31 Juli stor rörelse efter trup: pernas afmarsch. Då det berättades, att en fransk jägarbataljon skulle inträffa på aftonen, hade befolkningen samlat sig på bangården med musik, fanor, blomsterbuketter m. m. Till och med mairen och flere medlemmar af municipalrådet befunnuo sig bland mängden. Då bantäget icke medförde den väntade bataljonen, blef befolkningen otålig och för att lugna henne lät mairen musiken spela patriotiska marscher, Detta förbjöd prefekten; men mairen frågade icke deretter utan marscherade med musiken genom gatorna. Snart derefter talades om, att prefekten gifvit mairen en skarpt tillrättavisning och att denne begärt sitt afsked. Nu blef mängden förbittrad, och det skulle ha kommit till häftiga uppträden, om icke prefekten hade gilfvit efter och dessutom meddelat, att jägarne skulle komma med natt tåget. Dä de slutligen ankommo, var hela staden ännu på benen, och lefveropen för Thiers och republiken ville icke taga slut, Fästningen Toul utrymdes samma dag aftyskarne. Omedelbart efter deras afmarach afsände 800 medborgare följande adress till Thiers: Herr deputerade! Vi skulle vara otacksamme, om vi icke underrättade er om, att Toul nu är fritt, Måtte viännui många år kanna hembära åt eder patriotism vårt erkännande och vår tacksamhet!s Äfven från många andra städer ha tacksägelseadresser tillsändts Thiers, hvilka dag. ligen offentliggöras i Journal des Dåebatis. Från Belfort skrifves den 2 Augusti till Liberte: Knappast hade det tyska lokomotivet gifvit den sista afskedssignalen förrän ett ilbud till häst afgick till mairiet. En ofantlig trefärgad fana hissades då på slottets högsta punkt; klockorna ringde af alla krafter; ropet: fanorna, fanorna! hördes öf verallt, en patriotisk hänförelse for som en elektrisk ström genom staden, och snart svajade Frankrikes fanor från alla fönster. Det var ett lysande och i sitt slag ensåmt skådespel. Här räddeingen upphetsad stämning; här hördes inga vilda skrän. Man spatserade öfverallt på gatorna, lyckönskar de hvarandra och tryckte hvarandras hän