Aftonbladet – 6 augusti 1873, sida 2

STOCKHOLM den 6 Augusti. I gårlagens Posttidning förekom ter ett fficiöst meddelande rörande tvisten om lots ättigheterna i Öresund. Då vi här nedan tergifva detsamma och deryvid i allo in tämmande i de uttryckta önskningarne att ressens organer mä behandla frågan med ans och utan hetsighet, tro vi oss likväl öra uttrycka den mening, att ett fast och estämdt uttalande af de äsigter, som i af seende å den i fråga varande tvisten med n sällspord enstämmighet gjort sig gäl ande här i landet, endast kan tjana attberämja dess biläggande, enär det måste vara f vigt lika mycket för dem, som i denna ak skola vara mälsmän för Svwies vär ighet och intressen, som fur deras mor art, att ega kännedom om uppfattningen ch stämningen hoz3 svenska folket med afsende å den uppkomna tvistefrägan, hvar örutan under den offertliga debatten helt äkert framställa sig en och annan syn. unkt, ett och annat argument, som må ända kunna förtjena att af vederbörande aderhandlare uppmärksammas. Det officiösa meddelandet iakttager na urligtvis en diplomatisk förbebällsamhet 1ed afseende å beskaffenheten af dea upp örelse, som kan vara ä bane. Endast det ttalas nu med tydliga ord, som man al neddelandet den 19 Juni, hvilket u:lofvade en rycket snar lösning, kunde sluta, nemligen tt man redan då hade blifvit ense ow huf udgranderna för de ömsesidiga rättighe. eruas bestämmande för framtiden, hvar emte man erfar att i fråga om uppgörelse. rundernas tillämpning enighet ännu icke lifvit ernådd. Det officiösa meddelandet har följande lyelse: För de stridiga meningar, som rörande otsningsrätten i vissa delar af Sundet yp ats emellan svenska och danska myndig eter, hafva vi i deana tidning den 19 sist idne Juni lemuat en gammanträngd redo sörelse, Den dervid tillika yttrade för woppningen om en snar och tillfredsstäl ande lösning af tvistefrågan grundade sig ä kännedom om den lifliga beredviilighet varmed begge ländernas regeringar ingät underhandling om de ömsesidiga rättighe ernas bestämmande för framtiden, och der ighet om hufvudgrunderna för dessa bs tämme!ser, hvartill man då redan kommit Men i ett ämne, der så helt och hålle notsatta åsigter om den enes och dena an Ires rätt under en föregående tid utbilda ig, har det icke kunnat undvikas, att un ler förhandlingarnes gång en och annal ör sakeus reglerande vigtig, om än i för iällande till det hela underordnad, fråg: ;m uppgörelsegrundernas tillämpning gif vit anledning till en skriftvexling, som änn cke hunnit afslutas och mäst i vissa de ar bero af telegrafiska meidelanden äf ven med statsministern för utrikes ären lena under dennes resa med H. M:t konun sen i Norge. Utan hinder häraf hafva emellertid un lerhandlingarna oafbrutet fortgått. Dera afslutande mäste för begge parterna blitv allt mera eftersträfvansvärdt, i den mål följderna af det nuvarande obestämda rätts illståndet visa sig i konflikter mellan d närbeslägtade grannfolkep och deras em petsmyndigheter. Men uppgörelsen försvå ras också, om folkens sinnen upphetsas a pressens organer och diskussionen drage rån det sansade meaingsu bytets, den ve .enskapliga pröfoingens owräde in på d oittra lidelsernas tummelplats. Vi anse oss pligtiga att uppmana el hvar, som redligen öaskar brodersämjan bibehållande mellan de skandinaviska fol ken, att med de medel, som det offentlig; eller enskitda ordet erbjuder, motarbeta del hetsighet, hvilken kan försvåra en öfver enskommelse i det grannlaga ämnet, oc att sålunda understödja regeringens oaflät liga bemödanden för lotsfrågans bringand vill ett önskligt slut.