Aftonbladet – 31 juli 1873, sida 2

nligt ett telegram, var följande: Församlingen kan med lugn begagna sig f ferierna. Den offentliga ordningen och örsamlingens lagliga myndighet skola uppätthällas. Presidenten skall bevara ett sodt förhållande med det ur församlingens ed utgångna och med församlingens förtronde tillsatta ministeriet. Regeringen och rationalförsamlingen hafva redan uppnått le lyckligaste resultat. De vigtigaste lag örslag, i synnerhet armålagen, hafva ge: womförts, nästan utan debatt. Nationalförsamlingen skall vil sitt återsammanträde inna verkstäld den med otålighet emotsedda oefrielsen från främmande ockupation; enlast den franska armen skall då finnas på fransk jord. Detta oskattbara mål bevisar bäst dea gemensamma patriotism som lifvar ulla Thiers har mäktigt bidragit dertill genom iyckliga underhandlingar. Församlingen lemnar sitt understöd genom klok och fast politik; befolkningen lemnar sin tribut genom hberedvilligheten att öfvertaga tryckande bördor. Frankrike har skäl att vara tacksamt mot de vänskapliga makterna atomlands och måste tillbakavisa larmande manifestationer, som icke stå i harmoni med den genom smärtsamma offer dyrt ernådda freden. Frankrike är fast beslutet att upprätthålla freden, som det återgitvit sig sjelf, och mer än förr söka lefva med de utländska makterna i uppriktig vänskap. De ut ländska makterna dela också denna åsigt och se, att det är en frukt af förhållandet inom församlingen, som glömmer alla stri digheter för att tjena fäderneslandets gemensamma intressen. Natiovaltörsamlingen skall utan tvifvel framhärda häri. Budskapet har med bifall blifvit mottaget. Sessionen är slutad. I franska nationalförsamlingens lördagsmöte förekom till behandling en sak, som redan förut väckt rätt mycket uppseende, nemligen inköpet af de så kallade Rafaelska freskerna (från det förfallna jagtslottet Magliana vid Rom) under Thiers regering. Då varande ministern för de sköna konsterna gaf en suwma af 206500 francs för dessa: fresker, men konstkännare påstå, att de äro oäkta och på sin höjd värda 30.000 francs. Legitimisten Rainneville menade, att den nämnda höga summan borde vägras, enär vederbörande myndighet förfarit utan sakkunskap och köpt ett verk, som ursprungligen kostat 5000 fres. Waddington förkla rade, att hela kommissionen, med undantag af en, gillat köpet, enär man ansett dem förl äkta, ja till och med stält dem öfver Rafaels öfriga verk. Bnuisson anmärkte, att engla: hufvudena till höger voro väl utförda, men allt för stora i förhällande till kroppen, hvarför de icke kunde vara af Rafael. Jules Simon, hvilken i sin egenskap af undervis ningsninister då köpet skedde var ansvarig för detsamma, yttrade; Såsom medlem af den förutvarande regeringen, till hvilken jag hade den äran höra... (Buller från högero och centern; en medlem ropar: Heålas!)... Jag uppmanar den talare, som ropat helas! att stiga upp i tribonen och gifva sig tillkänna. Jag skulle då bedja presidenten att kalla honom till ordningen. Jag säger derför: Den förra regeringen, af hvilken jag haft den äran vara medlem och af nvilken ära jag berömmer mig, har gifvit sitt bifall till köpet. Jag beder er derför, både för sakens skull och af aktuing för den beröm: de, statsmannen att bevilja den begärda suwamen. (Larm från högern.) Jules Simon sökte derpå bevisa, att freskerna voro äkta, msn motsades häruti af Bardoux, Raiuneville och Andre. Slutligen antogs det ifräfögerande lagförslaget med 382 röster mot UM a tt fd Fd I Spanien fortfar striden mot de upproriska städerna i södern, men utan att ännu ha lett till något afgörande resultat, duck tyckes framgången afgjordt vara på regeringstruppernas sida. Sevilla och Valencia ha erbjudit sig att kapitulera på vissa vil kor, men regeringen fordrade ovilkorlig uoderkastelsa. Den 26 dennes började trupperna anfallet på Valencia. . Ett telegraw uppgiiver att artilleriet i denna stad fallit i insurgenternes händer, General Pavia häller med en betydlig truppstyrka Sevilla fullständigt cerneradt. I söndags öpphade han elden mot staden. Farligast ser det ut för regeringens sak i Carragoaa, der Con treras fortfarande är herse öfver situationen. Tvenne insurgentfartyg haafsändts derifrån till Almeria och Malaga. Enligt i natt an. komna telegram underhandlar en Insurgent komite i Valencia med regeringen, och trupperna ha tagit de vigtigaste punkterna i Sevilla, Den hällning befolkvingen i Bar. celona visar är mycket gyoneam för segeringen. Vi omnämnde för någon iq sedan. att en säkerhetskomite derstä og bj H e8 bildat sig för befordrandet uf Ätgör ep sor förevaret mot carlisterne. I d Å PZeende dertill, att cortes au beslutit de VUtgärder, denna komit6 förordade, omligen eurollerandet af alla unge mä, mellan tjugu och trettio år och uppta Fandet af en utomordentlig krigskontribu tion, har nämnde komit nu upplöst sig, emedan den ansåg sin mission slutad, Enligt ett telegram till Times från Bayonne af den 25 dennes hade Don Carlos visat sig i granskapet af Elisondo i Navarra. Han ville der atvakta Elios kolonn och eu annan kår på 4000 man. General Tejeda hade till följd deraf anbefallt, att de republikanska trupperna skulle koacentreras i Elisondo och man väntade en förtviflad strid. Enligt senaste underrättelser från carlistisk källa ha carlisterne 10,000 man i Navarra, 4000 i Bisoaya, 1000 i Alava och 1000 i Guipuzcoa, alla väl beväpnade. I ett telegram från Madrid af den 27 till samma tidning förnekas en uppgift om att earlisterne skulle ha börjat en ordentlig belägring af staden Bilbao. Man hade tvärtom samma dag erhållit underrättelse om, att carlisterne lemnat denna stads egraonskap. Don Carlos uppgats befinna sig i staden Ar. cos uti provinsen Logrono i Gamla Qaxt; lien, Carligteroe ha företagit Ott nypt an ol på ataden Berga i Cato N .ONien, hvilket RR BBkO met telegram fullstände alt Med stor förlust drogo d -.g billbaka till Prats de Llusanes, en hv stad i grannskapet af Barcelona. Vid sammanträdet den 26 dennes ha cortes med 109 röster mot 20 uttalat sig för att i det senare fallet låta dem