Aftonbladet – 29 juli 1873, sida 3

Veridsutställningen 1 Wien. Bildande konst, 5. Skulle vi ytterligare fästa oss vid något främmande lands historiemåleri, vore det vid Italiens. Icke så mycket derför att mean här träffar några i och för sig synnerligt framstående alster af detsamma; men qvantiteten är alldeles ovanligt stor i förhåliande ill öfriga konstslag, och de många olikartade försöken och många uppslagen och utsöngspöunkterna lofva nägot åtminstone för framtiden. Nu ser det hela brokigt, bullravde och osammanhängande ut. Det mesta är högst medelmättigt eller derunder. En afla af RafaeloCHianneNi, framställande Ma ria af Ungern, befriad at Giovanni Barbarigo, har fått plats i hedersealen och är verkligen utmärkt målad och väl komponesad. Men ämnet intresserar icke och är — liksom oftast i italienarnes målerier — en smula teztraliskt uppfattadt. Nägra porträtt, Ussis Pilgrimernes afresa till Mecka och ett par, tre snåra förtjena 8e8; resten är ntan egen betydelse. Rysslands, Nederländernas och Englands historietaflor äro lätt räkrade och ännulä tars granskade, enligt det bekanta ordspråket om kej-arer och hans rätt. Ea tafla af en Semiradsky frön Petersburg, ötver ott bibliskt ämne, som sitter i hederssalen, är möålad i Rom och al mycken förtjenst trots det hvitaktiva I tonen. Från Sverige ba vi blott att anteckna Winges Thor och Rosens Brik XIV, bäda välbekanta för svenska konstvänner. Daremot sakna vi den i katalogen upptagna Blometermarknaden at den senare mästaren. Arbo hairen af sina minst betydande tatlor, Slaget vid Stratford Bridge, frå Jericban en också föga märklig, Kristna martyrqvinnor, Som men sor, hafva vi icke låtit oss angeläget vara att visa verl