Aftonbladet – 29 juli 1873, sida 3

Strödda underrättelser. Verldsutställningen i Wien. Damascerade arbeten. Internationale Aus stellunga-Zeitung innehäller om dessa slags arbeten följande intressanta artikel: Till de äldsta metallteknikens arbeten höra de lamascerade. Assyriska och egyptiska bronsplåtar med inlagda silfverarabesker finnas ända från den förhistoriska tiden. . Homerus gifver oss antydningar, som bevisa, att redan på hans tid grekerna damascerade sina vapen, och de till våra dagar bibehållna bildstoderna, vaserna och diskerna från senare tid låta oss ana, hvilket vidsträckt och smakfullt bruk den argiriska skolans store metallgjutare gjorde af denna teknik. Att äfven under medeltiden damascerade arbeten tillverkades i Europa, bevisar den utförliga, i de minsta detaljer gående beskrifning på deras tillverkningssätt, som den tyske munken Theophilus i sin Schedula diversarum artium efterlemnat från det 11:te århundradet. Denna tekniks blomstringstid infaller dock i det 15:de århundradet. Den nya tiden med sina stående besoldade armåer, hvilka blifvit en nödvändighet efter uppfinningen af krutet, grep alltmer omkring sig. siddarne med sina pansarsustningar sågo sig långsamt. men oafbrutet undanträngas ur sin fordna ställning i krigsväsendet; då gällde det att gevom förbättringar i utrustningen bevisa, att deras skyddsvapen ännu voro användbara. Medici-, Farneseoch Este-familjernas norditalienska vapensmeder: Michelangiolo di Viviano, Romero, de tre bröderne Piceinini, alldeles ut märkte mästare, började raden, De läto metallteknikens alla medel samverka, för att dana dessa praktrustningar, som pryda våra museer. Naturligtvis måste då damasceringen spela en framstående roll vid de stora metallytornas dekorativa utstyrsel. Tyskland stod icke efter Italien. Närnberg och Augsburg arbetade efter de originalteckningar. som af de tyska småmästarne uppgjordes för de damascerade rustningarne. Fransmännen upptogo med den dem egna versaliteten tekniken, utförde utmärkta arbeten, men förföllo efter knapt tjugu till trettio års förlopp i manerism. Spanien har bevarat de från morerne härstammande traditionerna och stilenligt fullkomnat dem. De berömda vapenfabrikerna i Madrid och Toledo stå ännu i dag icke efter den tyska och italienska renaissancens bästa arbeten. Den sköld från Toledo. som det österrikiska museet för konst och industri inköpt. med sin ypperliga teknik, med ie praktfullt drifna stridsscenerna af harneskklädda riddare förflyttar oss till den spanska kulturoch konsthistoriens vackraste tid Två fabrikanter från Eibar (provinsen Guiuzcoa) ha utställt prydnader och artiklar till agligt bruk af mångfaldigaste slag, prydda med de gamle morernes förtjusande arabesker. Två slags teknik kunna vi särskilja: antingen göres jernets yta genom parallela streck i tre riktningar helt och håliet skroflig, fina trådar af silfver och guld påläggas enligt teckningen och fästas med hammare — detta är damascering i egentlig mening; eller ritar man med grafstickeln teckningen, gör den likasom här ofvan skroflig förmedelst filar och inpressar derefter med bammarslag eller pressning bladguldet eller bladsilfret.. Den senare metoden, hvilken förnväwmligast begagnas på kullrigsa saker, kallas inkra stering. Alltid glättar man efter de beskrifna rocedurerna alltsammans med polerstålet och ägger arbetet j het aska, för att frambringa jernets djupt mörka färg. Tekniskthögst intressant är en yes, hvars fot