Aftonbladet – 29 juli 1873, sida 3

Hille här sotinat I hans knä, fFsunes matta blick kvilar hed körlek på barnet, medan hats tåråde öga öcfiärliet, Äng.lat spelande, fästes på Kennö; HYad jäg Hoppas?s är den oroliga fråga la Gäppförlig gor sig i tankarne. Vi kunna ej förutsäga utv gängen, och just denna ovisskel g ställningen dubbelt gripande. Vi behötfva en knappt nämna att Vautiors färg, i öfverensstämmelse med hans ämnen, är dju HK Prof igare saligd än flertalet di seldorfares och ibland pkuiäner öi de gamla holländarne. Hvarfir J. Hiltemarps Preussiske värfvare under Fredrik IT:: tid. fått plats i hederssalen, medan de ryss omtalade törblifvit utanför, är oss oförklarligt. I sig sjulf är taflan utmärkt målad, med en kraftfall ton, som vi sällan finna hos disseldorfarne, Frieårich Hiddemanns Piknik och Jordans Gubbhuos vitna godt om mästarnes flit och ir6kliga gåvor, Utan art tililiöra deräs möst framstående verk. Af Hubert Salentin eger tatällningen en liten god målnirg, Kronsen på landet;, der karakteristiken af de emå bygossarne, som helsa dea unge travföljaren med säng, lyckats utmärkt. I sin helhet har taflan dock en något torr och kall hållning: