Aftonbladet – 28 juli 1873, sida 3

lamiljerna blifva tvängna att bo på hotell till följd af omöjligheten att erhålla nåRTR tjennra hvarjemte det säkerligen stendYim HCNG ganska svårt för de ärade WÖdiöhmar jag nu tilltalar att infnne Sif här i brist af rena skjortor. Med hvad jag här sagt afser jag icke att uppmuntra någon vidare stor kinesisk emigration hit, men dessa kineser äro nu en gång här och hafva kommit hit i fullt förlita det för drag, som kostat ess så myckeh öda Ch mycket penningar att få årslutadt, och detta fördrag bör derförb siven lemna dem det påräknade skylldet. Debattens brännpunkt var likväl när en kinesisk deputation uppträdde inför de värde lagstifcarne, anhållande att få rodpsträ för kinesernes egen uppfattning åf frågan, och det dokument, tom Ötnna deputation då fick nppläea, ör så belysande, att jag tager mig ffibeten att ordagrannt återgifva det. Det var at följande lydelse: . Vilja ni lyssna till en sansad, framstillhilg af den kinesiska frågan, sedd ti kinesisk synpunkt? Allmänna opinionen tyckes vara emot oss, och många hote och förbanna -oss. Få äro de som synes villiga eller som våga att taga vårt försvar. De dagliga tidningarna öfverhopa oss med skymford, de fel, som enskilda kanna göra sig skyldiga till, göras vi alla andra ansvariga för eller delaktiga af och vår närvaro i dettö Inid fråmhålles såsom cen källa till Allt vhdt. Lagar gående ut på att icke skydda den enskildes lif och egendom hafva. blifvit stiftade endast med afseende på kineserne, och nu föreslår magistraten att ännu vidare förfördela oss genom en förordning. som är lika orättvis som barbarisk Om dylika förordningar äro uttryck af den amerikanska civilisationen och af Jesw lära. kunneh I knappast undra på att det kingsiska folket är något långsamt uti att omfatta den enaeller den andra. iv a fösta det amerikanska folkets uppmärksamhet derpå, att den kinesiska regeringens politik alltid gått ut på att hålla vårt land fullkomligt isoleradt. Den åstundade inga fördrag, inga handelsrelationer. ingen förbindelse med Europa eller Amerika. Den tillät icke heller andFö fölk att komma och bosätta sig inom Kinas gränser, emedan den väl kände Antipatien emellan de olika racerna, och al samma orsaker såg den äfven ogerna tt dess egna undersåtar skulle utvandra till andra länder, för att der bosätta sig. Men Förenta Staterna och andra kristna nationer hade helt andrastsigter och advocerade e helt annan politik. Man fvang handels: oc) fredsfördrag på Kina genom att söka Orsak till ett krig, som atföll og för vårt land, och vår regering pidenter å att uppgifva sin traditionella politik. j . Undet skydd af dessa fredsfördrag, dikterade för Kira al kristna länders regeringar, hafva europåer och -amerikanare fått inkomma iKina för att handla och utöfva: missionsverksamhet. Dylika främlingar finnas många i Kina och en del har förvärfvat stor förmögenbet. Deras närvaro har alltid varit förhatlig för större delen af det kinesiska, folket. De stm nu tala emot oss, derföre att vi ntträngt bvita arbetare här i !nudet, borde veta hvad som är väl bekant för hvarje intelligent kines, att tillåtelsen för de amerikanska och europeiska ångbåtarne att drifva bandel på våra floder och kuster omintetgjört förtjensten för en hel flotta junkar eamt borttagit sysaelsättbing för ett större antal kineser 4 svin nu finnes i hela Förenta Staterna, Och ändock bar Under dessa få år afkommerciel och Vänskaplig förbindelse en stor handel sprungit opp mellan folken af dessa båda länder, framkallande en gemensamhet af intressen mellan de olika nationerna och bidragande mycket till att förminska kinesernas afvoghet gentemot förbindelser. med främmande nationer. Anatp kanska köpmän, missionärer och företag 1 allmänhet omfattas nu mycket vänligare än fordom. Stora förändringar försiggå i den allmänna opinionen och ett talande bevis på denna förändring är det märkbara företräde man ger den ameri kanska styrelsen och den smerikanska civilisatio nen, till stöd för hvilket påstående vi endast vila anföra att den kinesiska regeringen redan sändt-en mängd ynglingar till detta land för att lära edert språk och edra lagar och har för afsigt att sända ännu flera. Vi vilja tfven fästa eder nppmirksamhet på det faktum, att i närvarande ögonbiick detamerikanska guvernementet liksom äfven de europeiska sätta det kinesiska i stor förlägenhet genom att fordra följande: Att amerikanare och andra utlänningar skola tillåtas att resa, handla och predika i alla delar af det kinesiska riket, utan att vara underkastade kinesisk Jag. De främmande styrelserna fordra att deras undersåtar skola få taga sina lagar med sig i alla delar af vårt land, derigenom naturligtvis nedsättande vår regering i vårt eget folks ögon. Huru skulle den skon passa på den andra foten? Och huru korresponderar det med pe behandling som vederfares kineserna i Amerika? b) De främmande regeringarna påyrka det de. ras representanter må få tillträde till kejsaren af Kina utan att visa honom den vördnad och respekt, hvilka den kinesiska tronen alltid fått emottaga af alla dem som kommit inför den. Vi vilja nu äfven bedja det amerikanska folket ihågkowma, att kineserna här i landet till största delen varit fredliga och arbetsamma. De hafva ej hållit några krogar eller tillställt fyllerislagsmål. slutande med mord. De hafva tålmodigt arbetat på byggandet af edra jernbanor, på skördandet af edra frukter och eder säd och på utdikandet af edra snumptrakter. Vår närvaro och vårt arbete på denna kust hafva möjliggjort många industriella företag. som ej utan oss kunnat fomma till stånd eller existera. I orufvetrakterna har vårt folk varit tillfredsstäldt med sådana trakter, som varit öfvergifna af hvita arbetare. Vi hafva äfven den reputatioven att ärligt betala våra hyror, våra skatter och våra skulder. och i betraktande af alla dessa fakta hafva vi goda skäl för den frågan. hvadan denna bittra fiendskap emot några få tusende kineseri Amerika? Hvarför dessa stränga och barbariska förordningar, utgifna emot oss till fördel för andra nationaliteter? I emottagen årligen från Europa en emigration af 400.000, hvaribland, enligt hvad vi sjelfva observerat, fiunas många. kanske en tredjedel, som äro dagdrifvare, brottslingar och sådana som arbeta emot edra nationella och religiösa institutioner. Dessa, tillika med allt det onda de medföra, emottagen J med öppna armar och gifven dem genast rättighet att votera. och icke sällan väljen J dem till något embete. Hvarför då denna ra opposition emot en årlig invandring af 15 till 20.000 kineser? I vårt Jands namn, i rättvisans och menskligbetens namn, i kristendomens namn, sådan vi förstå den, protestera vi emot sådana stränga och ensidiga förordningar emot vårt folk medan de lefva i detta land under de existerande fredsFör rage skydd! Slutligen, sedan vår närvaro här anses så skadlig för landet och så motbjudande för det amerikanska folket. föreslå vi och tt använda Men Rk RR FR