Aftonbladet – 28 juli 1873, sida 3

Bref från Amerika. XXXL Kineserna i San Francisco. San Francisco den 23 Juni 1873. Den mongoliska befolkningen i San Franciseo och kringliggande delar af landet inskränker sig icke till vissa slags arbeten eller affärer, som man lätteligen skulle kunna förmoda, utan intränger på alla de arbetsområden, äfven-sådana, der den hvite mannen förut varit oinskränkt herrskare; och den noggrannhet; som dessa kineser ut veckla vid sitt arbete, och den enabba och goda uppfattning, de visat sig ega, hafva helt naturligt bragt saken derhän, att de i mänga fall föredragas framför den hvite arbetaren, hvartill kommer den icke oväsentliga omständigheten, att de arbeta för längt mindre betalning; och det är ganska visst, att det storartade jernvägsnät, som man nu håller på att. utveckla här i Californien, icke hunnit sä långt, som det redan gjort, hade icke kineser fännits att tillgå såsom flitiga och billiga arbetare, och detsamma kan äfven gälla med afseende grufvor samt offentliga och enskilda arbeten i allmänhet. Men ehurn man, som jag ofvan nämnde, träffar kiveserna sysselsatta inom alla slags yrken — här finnas t. ex. bankirer, äoktorer, pörträttmiklare, fabrikanter m. w. — sä är det dock hufvudsakligen såsom dagsarbketare, inomhustjenare och tvättare som de arbeta här, och om de äfven i fysisk styrka äro de hvita underlägsna, ersättes dock denta brist follkomligt genom deras flit; punktlighet och uthöllighet. Det är också inom dessa arbetsomräden som de hufvudsakligen trängt ut den hvite mansen samt satt arbetsgifvarne i tillfälle att få billiga och ihällande arbetskrafter,. Att samhället i sin helhet skall vinna derpå, är helt naturligt. De hvita arbetarne, som kineterna nu ergatt, voro nemligen nästan mera bestämmande än deras arbetsgifvare, ity att de sjelfva bestämde sina dagslöver och icke sällan lem: nade, arbetet just som de bäst behöfdes, för att lefva upp det förtjenade. Man fordrar nemligen ännu här, ått två dagars arbete skall gora det möjligt att lefva godt och utar. arbete den återstående delen af veckan. Orsaken till den kinesiska frögan är rålunda att söka i de hviter, hufvudsakligen irländarnes, lättja, och att det äfven tinnes andra relativt mera framstående per soner, som dragr i härnad mot kineserna, liksom äfven tidningar, som göra hvad de kunna för att upphetsa sinnesstämningen emot dem, så bevisar detta ingenting annat, än att det här liksom på många andra stäl len i verlden fipnes personer som taga munnen full af fraser om det betryckta folkets behof och önskningar, under det att de sjelfva äro de argaste despoter och aldrig hafva någon annan afsigt än den, att få begagna det betryckta folket såsom ett beqvämt trappsteg för sig sjelfva. Värre är det deremot att man lyckats genomdrifva lagbestämmelser, som i hög grad vitna om barbari och råhet, och bland dessa räknar jag främst den som gick ut på att under vissa förhällanden, t. ex. åå en ädömd plikt icke kan betalas, afskäta kinesens härpiska, någonting som af kineserna betraktas såsom den största skymf som kan tillfogas dem. I den debatt, som inom the Board of Supervisors utspann sig rörande detta olyckliga förslag, gick det äfven ganska hett till, och man fick höra många amerikavare, som talavgfullt togo de förföljda kinesernas parti. Bland dessa var det i synnerhet mr Forbes som väckte största tippmärksamhet. Efter att hafva talat om fördraget med Kina, som borde skydda detta lands invånare här, samt uttryckt sitt ogillande af de antikinesiska resolutionerna, som Körde till orduingen för dagen, samt beklagat att den amerikanska historien en gäng för efterverlden skulle bära vitne om den råhet, som ännn existerade i den stora republiken och hvarpå förslaget om hårpiskornas afskärande var bästa beviset. fortfor han: : Skola vi gifva efter för dessa politiska humbugare, som, om kineserna hade rösträtt, skulle smickra dem lika mycket som nu de en gång så djupt föraktade negrerna. Skola vi följa anvisningarne af dessa imoraliskt hänseende djupt sjunkna politiska äfventyrare och degradera oss sjelfva genom att ställä öss på deras sida, istriden mot de stora principer, som hafva bidragit till att göra oss till en stor nation? I civilisationens namn, låtom oss motsätta oss antagandet af detta förhatliga förslag, som dessutom icke står i samklang med Förenta Staternas konstitution, och som skulle häfva till följd: 1:0o, Att statens fabriksintressen skulle råka i en betänkliy gordning; 2:0. Att jernvägsarbetena, af sådan betydelse för statens utveckling, skulle afstanna; 3:0. Att skördarna skulle förlora sin rikedom, till följd af vanvårdnad:; 4:0 att åtminstone en tredjedel af våra enskilda bostäder i San Francisco skulle stängas och