Aftonbladet – 26 juli 1873, sida 2

nen Drogdens egenskap af ett uteslutande lanskt farvatten må på det efiertrgckligaste vääfdass. Vi sakna för tillfället tid att utförligare sysselsätta o3s med denna artikel och det teri förekommande talet om en dansk hög1atsrätt i Drogden; men vi vilja anhålla 108 vär danska kollega, att han behagade vestämdt och tydligt gifva tillkänna sin me ning huruvida Drogden är en del af Öresund eller ej. samt buruvida bestämmelserna I 1857 ärs traktat äro tillämpliga på Drogien eiler ej. Är den irågan afgjord, synes tvisten snart vara sliten. Tills vidare tillåta vi oss uttala den förhoppnivg, att svenska regeringen ej må vira den flatheten att erkänna, att det ena och mest anlitade hufvudloppet i Öresund icke skalle tillhöra det Öresund till hvars friköpande från dansk öfverhöghet och dansk beskattningsrätt de förenade rikena bidragit med en ansenlig summa. Innan vi för dagen lemna detta ämne, anse vi oss böra återgifva följande uttalande derom från norsk sida. TI tidningea Tansbergeren skrifves neziligen bland annat: Sakens formella och halft politiska sida är för Norge det underordnade, under det att det är af reelt och praktiskt intresse för den norska sjöfarten, att Danmarks före gifna uteslutande rätt till lotsandet icke vinner definitivt erkännande. Ty det dan ska ordnandet af lotsväsendet i Öresund har icke varit tillfredsställande. Då Dan mark år 1857 mottog en gansla betydlig ersättning för Öresundstullens upphäfvande ätog det sig i stället den förpligtelsen att vaka öfver lotsväsendet, hvilket, förmoda vi, icke kan uppfattas annorlunda än såsom en förpligtelse att draga omsorg för at! det altid :skall finnas tillfälle avt erhålla lotsar genom Sundet för fartyg, som vilja begagna sådana, ehuru de icke skulle vara förpligtade dertill: I nära samband med för pligteisen i fräga om lotsväsendet står den förpligtelse, som måste anses åligga Dan mark angående Drogdens förseende med fy rar och sjömärken. Af det sätt, hvarpå denna förpligtelse uppfylles, beror nemligen i väsentlig mån, huruvida den lotsfrihet som tillkommer fartygen, kan begagnas eller icke. Nun har Drogden hittills hvarken va rit tillräckligt försedd med sjömärken eller belyening. Det saknas säledes en fyr vi Drogdens nordliga inlopp, och denna om ständighet har medfört nödvändigheten a! att bruka lots genom Öresund; ty assurans bolagen ersätta icke skadan, när icke lots begagnats genom nämnda farvatten. Dan marks minare noggranna uppfyllande af sina förpligtelser i fråga om anbringandet af fy rar och sjömärken i Drogden har säledes faktiskt upphäft den traktatsenligt gällande lotsfriheten för fartyg genom Öresund Men på samma gång det sälunda varit nöd vändigt att begagna lots i Öresund, hal det för vära fartyg förut, då de ännu en dast voro hänvisade till danske lotsar, ofts varit förenadt med svårighet att erhålls sädana på lämpliga ställen. Vid Helsingöa eller Kroneborg, der lots gerna sökes, val det förut alltid händelsen, att danske lot sar icke voro ute; man sedan de svenske lotsarne börjat konkurrera blef tillstände! bättre. Lotsberjeniogen har i det hea för delaktigt päverkats genom den konkurrens som egt rum mellan danske och svenske lot sar. Lotsar ha varit lättare att erhälla betalningen har varit billigare, och blanc fartygens befälhafvare har på det hela ta get herrskat mera belåtenhet med de sven ske lotsarne. Det är sälunda i vår sjöfart: iatresse, att de svenske lotsarne icke ute stängas från Öresund. I alla händelser äl det att hoppas, att ett ordnande af lotsför hällandena och dermed i samband et ende förhällanden i Öresund skall komma til ständ, genom hvilket sjöfartens intresser blitva tillgodosedda och betryggade.