Aftonbladet – 25 juli 1873, sida 2

stadkomma denna bättre insigt och der t varmare och tpplystere intresse för janmässig medverkan från föräldrars oe. ålsmän sida? Genom attbereda dem bättfe fälie, än nu finnes, att direkt deltaga i )olans verksamhet, medelst en sådan omildning afläroverksstyrelserna, som utginge rån sjolfstyrelse grundsatsen. Vi veta att vänga skolmän som just icke se skolans I5etagtelse Läder den kyrkliga stiftetyuse. tet Ånger, plola med rätt elssn i någon ideas — vå — sill rycken misstro bemöta tanken 57 akolstytörre eller mindre del — folkvam. elser, samt med åberopande af mångfaldiga s pel från andra häll spörja hvar dem Åonedvih BSK söt itlredse fntad hvar. tan den nya förtied endast skulle vlifva — form cch ingenting mera. Härtill rå dåls att txempel från andra bål! ieviade Inirösse för angelägenheter; om öfverlemnats åt ivikct Aon syörd, äppeligen få anses alldeles afgöranuv, 3 angelägenheter, om äfven af den största nateriella vigt, kunna anses så egnade, som kolaHa, stt nppvärma det enskilda nitet, ierelt detta fär sig SH väg anviead för Trevelbarden Yerksämiet; dels att man visserIgel till l början foge begära mer, än att flörhadd Aöltagande för skolans angoläfsd. eter och insigt deri Sftörband väcktes til! 1f inöm kretsar, som nu blöt. iad pig öga att fordra, att skolan skall förträftigt St föra allt, hvad de sjelfve försumma. Der tr sant att, i skolstyrelser sammansatta på jet afitsåda sättet, hela mängden af förälitar och målsmån skulle blifva endast för tallat representerade; Men äfven frän etv fåtaligt folkvaldt element i gkolstyrelserna, som gehöm att sa sakerna med egna ögon. genom att pröfva deras handläggning på nära Häll. i stället för att kriticera på af ståod, skalle erfarenhet och kuöfiskap härva oaflåtligt sprida sig till allmänheteö, feri bland framför allt den insigten, att resnitateti al skolan: verksamhet till stor del ha sin rot i krafter utom skolan, i förhållanden hvaröfver skolänu ej är berre. Med denna insigt skola anspråken yända sig äfven till hemmet, och dermed öppnad vögen för dess bättre samverkan med skolan. . Inom on ej alltför aflägsen framtid skola väl de n v. kyrkliga stiftestyrelaerpa aflö305 af en tilsenligare organisation; då mår sto äfven skolförvaltniogen omordnas, och det kan ej vara för tidigt att börja rikta blicken åt detta håll. Med anledning af motioner å 1868 års-riksdug beslöt Andra kammaren en hemställan att, vil en förestående ombildning af läroverken. äfven måtte besktas, att i styrelsen öfver samma läroverk komtusernas och föräldrarnes målsmanekap må kunna göra sig gällande mera än hittills. Vi äro förvissade om, att denna tanke, äfven af andra skäl, än det som vi ofvan anföråt, skall Ånyo tränga nig fram. Vi våga derför anse önmskvärdt, att man ville taga den i skärskådande ock göra sig förtrogen med densamma från den synpunkt, vi tillktit oas att framhålla. Vinser der framgång endast derför, att man måste sätfå någon slags ny styrelse i stället för en Boi skall uppböra, eller derför att man finrer billigt avt låta kommunerna blifva representerade emedan de sbidraga till elementarläroverken, då är snarast den faran för handen, att man sätter en ny form utan iefvande ande i stället för en gammal, gom brustit söpder. Icke så, om man bemödar sig att i de nya skolstyrelserna skapa organer för ett vaket och varmt folkligt deltagande i skolans angelägenheter. I en skrift om den preussiska folkskolan yvtrar len af de utmärktaste känsarna af det enjgeleka samhällsskicket, Rud. Gneist, att Iman öfverallt har behof af den förmedlande I mellanbyggnad, mellan statsmakten och de lenskilde, gom betecknas med namnet selfbl government. Det är den, säger hav, som Igammenbiader samhbällats hvarandra motar-I betande klasser, förenar dem i den högre statsidkas tjenst och, genom att sålunda vänjas dem tillsammans, bildar de grundsatser, hvarpå statsinstitutionernas fortskridande kraft hvilzr, låter det menskliga sam lifvets -högre mål intränga i samfandets -I medvetande, samt i och med vanan vid sjelfstyrelse i smått danar förmågan af sjelf styrelsa i stort, d v. 8 en fruktbar lagatiftsing och kontroll af stawsförvaltningen zenom folkrepresentationen. KRETS EEE 0 MM ER