deputation af 6 upprorsmän begaf sig ut till honom. De åtföljde honom och kommissionen till rådhuset, der underhandlingarna med välfärdsutskottet började. Dessa ledde till följande märkliga resultat. Deinvänare i Alcoy, som deltagit i upproret, skulle blifva ostraffade, hvaremot de, som utom staden bidragit till upprorets befordrande, skulle ställas under åtal och ersätta den i staden anställda skadan, efter deras beskattade inkomst såsom måttstock. Måvga arbetare vid fabrikerne i trakten omkring Alcoy gjorde gemensam sak med de upproriske. Många af de barrikader, som upprdes i Alcoy, voro besatte på militäriskt sätt. Lösen och fältropet var: Hvem der?Spanien. Hvad för folk? Petroleum. Efter denna framställning har sålunda alkalden Albors genom sitt skott på massan gifvit första signalen till angreppet på honom sjelf och myndigheterna; men andra berättelser gifva eu helt annan framställning af saken. Bland dessa vilja vi anföra dem, som utrikesministern Maisonnave med skältvande röst afgaf inför cortes: Alkalden i Alcoy, åen olyckliga den Angustin Albors, sade hap, som allts:dan 1848 bragt friheten och republikeg uvffer, och genom sin rättvisa, handlingskraft och kärlek till den nuvarande svatsformen hade förvärfvat sig ett stort och förtjent anseende, motsatte sig med. bestämd de strikande arbetatnes fordringar och försvarade sin egen och myndigheternas rätt mot dem. De strikande arbe arne ville deck icke lyssna till hans ord, atan medgåtvo honom endast tre timmars rådkam för att taga afsked. Alkalden afslog dewta förslag och inneslöt sig på rådhuset med nägra trofasta borgare, ett antal frivil-liga och en del gendarmer. Hotelserna för-vandlades tyvärr till handlingar och upprors-mäirren anföllo rådhuset. De utgjorde 8— 2000 och voro beväpnade. Ministern förklarade derefter, att han mottagit rysliga underrättelser, som mäste bringa till oc med den likgiltigaste ur jemnvigt. Det. var icke blott enskilda hus och fabriker, som gått upp i lågor, utan äfven rådhuset, Dn. der hvars ruiner många olyckliga, som försvarat republiken, omkommit. Maisotave ondardrog sig gönom en retorisk vändnivg skildringen af de utöfvade grymheterna; nen han borde dock ha nämnt republikaue. Camilo Garcia, som de upproriske greröunder det han var stadd på flykt och sköto. Derefter sfklädde de liket, smorde det red pe troleum och uppbrände det midt på torget. Samma öde träffade en annan republikan vid nämn Antonio -Pascual.Allt. vivnar, kort sagdt, om att händelserna i Alcoy i smått varit ett motstycke till hvad PariserkommuDen var i stort, — Den 12 dennes intågäde: general Velardes trupper, såsom vi redam nämut, i Alcoy, der de mottogos med klock-ringning, uthängda flaggor och lefverop. Generalen har förbvjadit ingvartering i de 500 hus, gom blifvit plundrade. Hutvadmän em för upproret ha flytt. Blott en liten det af bafolkniogen har qvaretannat i stader, Om de internationalistiska oroligh stotna hittills icke-kuznat uvdertryckas, isa sig dock redan åtskilliga tecken till ea begynnande resktiou mot det uttrademytkratiska partiets extravaganser. I Barcelor.a uppgifves Internationale vara i upplösniag, ocharbetarne inom en stor mängd yrken ha. uttalat sig för de lagliga myndigheterna. I Alcoy är eu öfverenskommelse på väg att komma till stånd mellan arbetare och arbetsgifvare, och i Cartagena har, säsom vi förut omvämnt, oevighet utbrutit bland ingurgentersa. Slutligen har centern inom kousti: taerande församlingen förklarat, att deuv icke skiljer. sig från högern i frågor, som röra fäderneslandets integritet och skyddandet af nationalrepresentationens okränkbarhet. Mi-. nisterrådet har beslutit :att vidtaga energi ska åtgärder för disciplinens återställan de bland trupperna i Arragonien. och Cafalonien. Ev större truppstyrka skall k.,ncentreras omkring Madrid, En dösfsion på 10,000 man skall afsändas til Åndalusien. att återställa -ordningen i de Approriska städerna derstädes. Pa Enligt ett telegram rån Perpignan har Don Carlos broder Liphonso, jemie Saballs och Moret, intagit staden Igualadaiprovinsen Leon, och dervid gjort 150 fångar. Bnligt ett telograb. till Daily News, skola deremot carlistarne, efter en i aderton timmar fortsatt: strid, under hvilken de flera gånger tagit nämnde stad, slutligen ha blifvit: tillbakaslagna, Huru härmed förhäller tig, vet man ännu icke. Regeringen i Madrid bar wi baskiöka provinserna proklamerat den af cortes an tagna lag, som suspenderar de konstitutionella garantierna. : Carlisterne försäkra, att franska regeingen förklarat för regeringen i Madrid, att. hon i betraktande af carlisternes ständiga. framsteg ämnar erkänna de sistnihande sk. som krigförande makt så snart de kommit; i besittning al någon regelbundet befästad stad. Militärguvernören i Saragossa, Bom erhållit order att sända trupper af sin garnison till Madrid, har svarat, att han icke kunde göra detta, emedan carlisterne gått. öfver på högra stranden af Ebro och han. lerför väntade ett anfall å deras sida. Han befarade dessutom att en ny carlistisk resning skulle utbryta inom hans provins, Vi ha förat omnämnt att Santa Cruz, som ned våld motsatte sig verkställandet 4 den befallning af Don Carlos, hvilken fräntog how0m befälet öfver en earlistisk truppstyrka, :roddes komma att begilva sig till G.nipuscoa, ler han räknade mänga anhängare, för att. uppträda sksom partigängare på egen hand. Senare uuderrättelser gifva emellertid vid randen, att han ätertagit sin presterliga lrägt och begifvit sig till Frankrike, hvarirån han skall begifva sig till Rom för att besöka påfven. Spauska sändebudet har hos ranska regeringen begärt hans utlemnande, medan Santa Cruz gjort sig skyldig till rott mot allmän lag och icke kunde anges. lott säsom en politisk fykting. Franska :egeringen afslog denna begäran. Om de rykten, hvilka sedan en tid vrrit omlopp om Gladstones tillämnade afsång som premicrminister, meddelar en korespondent till Iölnische Zeitung följande: Det går ett rykte, avt Gladstone kommer stt upplösa parlamentet i November månad; nen då detsamma har sitt ursprung från oriernes Carltonklubb, kan man tillsvidare eko tillägga det någon synnerlig betydelse, Det är deråmot alldeles visst, att Gladstone iv trött vid att vara premierminister och serna skulle vilja tillbringa vintern i Italen för att stärka sig till själ och kror.p. edan under den senaste Krisen uttalade han denna önskan för mänga af sina närnaste vänner och beklagade sig öfver att Israeli icke ville befria honom från regeingsbördan, och nu gör han det med äm törre eftertryck likasom med större rättiget, De senaste veckorna ha varit besvärgare för honom än man på grand af de ömniga parlamensdebatterna skulle kunna ro. Oppositionens oaflåtliga angrepp, de ena aftonmötena, hans partivänners likgilighet och de många ogynsamma omröstnin.arna, som han måst finna sig uti, hafva