Aftonbladet – 23 juli 1873, sida 2

Det obestämda och sväfvande i den nu-! varande franska regeringens program för den inre politiken i förening med den håll-I ning regeringen intager gent emot den re-j publikanska pressen och mot do monarkiska och klerikala partierna ha, såsom vi förut omnämnt, föranledt venstern till :en interpellation, hvilken framstäldes förliden måndag af Jules Favre. Interpellanten yttrade, enligt ett telegram, att landet önskade veta hvarthän regeringen ämnade föra det samt hvilka ätgärder regeringen vidtagit med afseeude på de monarki ska pretendentsrna, Favre förebrådde äfven regeringen för det hon uteslöt republikaner från förvaltningen. Märkligt nog tyc ! kes, att döma af telegrammet, icke inrikeaministern Beulå, utan utrikesministern hertigen af Broglie ha upptagit ioterpellationen till besvarande. Den ädle hertigen förklarade, att Favre uraktlät att anföra några fakta. Innan man kunde besluta sig för en j lefinitiv regeringåform, måste man hafva en !. fastare grund för densamma och ju meral. lelad venstern blef, desto svårare blef deti att vara partiot till nöjes. Efter detta, som: let tycks mycket evasiva svar, hvilket allsi. eke skingrar den slöja, gom omger regerin-!. sens inre politik, antog mnationalförsamlin-!. sen med 400 röster mot 270 en af högern. föreslagen dagordning, uttalande förtroende till regeringen. Denna majoritet betingas sannolikt deraf att venstra centern, hvilken likhet med Thiers ville att interpellationen skulle ajournerag, äfvensom en del at yttersta venstern afhållit sig från attrösta. Underrättelserna från Spanien äro fortfarande. i hög grad hotande. Telegrafen bringar ständigt underrättelser om nya framgångar af carlisterne, och man har ännul. icke försport, att de interuationalistiska. oroligheterna i Cartagena m, fl. ställen blif.j vit undertryckta, eller ens att hågon nämnvärd framgång vunnits mot orostiftarhe. Journal des Debats för den 20 Juli yttrar: De nyheter frän Spanien, vi i dag erhållit, bekräfta alla de farhågor, vi uttalat. Valencia har förklarat sig för en avtonom och federativ stat; detta namn är nu på modet. Sevilla och Cadiz göra äfven Andalusien till en obercende. stat, och, hvad ännu värrel är, flere krigsskepp ämna: begifva sig från Cartagena till Alicaote för att bringa sistnämnde stads befolkning till uppror. Till förmån för hvilken eller hvad? Agence Havas telegram säger ingenting derom. andra sidan se vi, att general Nouvilas,; öfverbefälhafvaren för nordarmån, vid underrättelsen om händelserna i Madrid och bildandet af ministåren Salmweron, rest till hufvvdstaden och öfverlemnat sina fönktioner åt general Sanchez Bregna, men att denne i sin ordniug velat resa efter och anförtrott befälet åt brigadehefen Garcin. Vi veta icke huruvida, efter afsändandet af det telegram, genom hvilket vi erfara detta dubbla delegerande, auktoriteten nedstigit till någon sergeant eller korporal. Vi-se för öfrigt, att denna så mycket omtalade nordarmå6, som skulle krossa carlisterne, och som på papperet har en effektivstyrka af 34 bataljoner med tillsammans 36,000 man, i verkligheten icke uppgår till mer än 11.000 man, af hvilka en stor del nödvändigt måste qvarhållas i tjenstgöring på de fasta platserna. Emellertid tillkännagifver wan, att carlisterne öfvergått Ebro och intränga i Castilien och Aragonien. Den nye presidenten för ministerrådet och chefen för verk ställande makten, förbinder sig visserligen i regeringens namn att lika eftertryckligt bekämpa både carlisterae och demagogerne. Men att kämpa är icke att segra, och vi frukta, att vi änna en ling tid skola få vänta på en segerbulletin. Det för någon tid-sedan undertryckta s80cialistiska upproret i Alcoy i provinsen Valencia hade till sin utgångspunkt en arbets: inställning af fabriksarbetarne derstädes. Den 7 dennes höllo dessa ett möte i tjurfäktningscirkus, der de uppstälde de vilkor, under hvilka de ville återgå till sitt arbete. Dagen derefter begaf sig en deputation af dem till alkalden, Augustin Alborg, och anmodade honom att sammankalla fabrikanterne inom 24 timmar för att erhålla deras svar. Albora, som väntade trupper från Alicante, rådde fabrikanterne, att de skulle instänga sig i sina has och sätta sig i försvarstilistånd mot möjliga anfall från mängdens sida, Han ville sjelf i farans stund komma dem:-till hjelp. -Alkaldea sammankallade derefter på: rådbuset och i tornet Sau Augustin 32 gendarmer och polisbatjenter. Emellertid hade flere tusen arbetare församlat sig på torget. Desse sände äter en deputation till alkalden. Då han förkla rade, att han ännu icke kunde gifva dem något afgörande svar, meddelade en af lej darne, att hälften af arbotarne voro beväpnade, och attdefordrade, att kommunalrådet skulle afgå. Det berättas nu, att alkaldenr. gick ut på rådhusets balkong och afsköt ett j. skott mot den ursiuniga hopen. Säkert är,, att grupperna på torget upplöste sig och för-!. delade sig rundt omkring i staden för aft. hemta vapen och börja striden. En ung man : från Valencia, vid namn Albarracin, som är medlem af Internationale, skall från början , ! j ha stätt i spetsen för rörelsen. Upprorsmännen, som insågo nyttan af att hafva någon gisslan, släpade flere af de anseddaste borgarne ur deras bus,i hvilka de inträngde, ef-, ter att ha sönderbrutit dörrarne med yxslag. Fängarne, bland hvilka flere prester, upp1 gingo till ett antal af 70. Stormnisgen afl. rådhuset och striden på torget räckte från ; den 9 dennes på eftermiddagen till den 10 pål, morgonen. Upprorsmännen hade 11 döde och ; ännu flere sårade. På torsdagen upphörde el-)y den från de belägrade på rödhuset och i kyrkan ; San Francisco. Försvararna hade dåskjuatitj bort sin ammunition, och myndigheterna hade , icke längre några medel att göra motstånd. j4 De upproriske hade bomäktigat sig hela det 6 vapenoch krutförråd, som fanns i staden. 1 De stridandes antal uppgick till 250017 Under striden hade de stackit i brand hu, sen omkring torget. Då motståndet upphörde sönderslogo de upproriske med yxhugg skdhusets dörrar, trängde in deruti och dö-Ji iade två gendarmer och 16 polisbetjontsr, f mot hvilka pöbeln visade en synnerlig för-!; vittring. Hvad alkalden angår, släpade dej: it honom på balkongen och frågade mäng-s len som uppfyllde torget, om den ville hafva lr wonom död eller lefvande. Då man ropade:t Lefvandev, släpades han ned på torget och; nördades der. Liket stympades på ettll menskligt sätt, Äfven skatteuppbördsmän-): ten blefvo mördade, och samma öde skalllg ia drabbat vicealkalden Antonio Cabrena, li Antalet af dem, som mördades, skall ha upp-1 sått till 70. Nu var staden helt och hållet!) de nupproriskes våld. De tillsatte på råd jr uset ett välfärdsutskott, förbjödo aila mänå tt lemna staden och tilläto endast qvinnornajr tt, mot uppvisande a? pass, aflägsna sig.ls Många af dessa flydde till byarne i grann-!h kapet. Man vidtog anstalter för räddandet!1 f några af de brinnande husen, mena ferelsg f-de ännu oskadade husen öfveröate mant 1ed petroleum och antände dem sedan. Dock s illät man nägra butikegare att rädda en tj 21 al sing varor. I Alicante hade emellerge FRV PAA: