Aftonbladet – 21 juli 1873, sida 2

a da sf. oo an ibrott här, tror jag, ha varit flere. Den ar varit svårast och talrikast bland dem ym bott ombord å fartygen, i det hela taet ytterst lindrig bland dem i land. Ezev og blef besättningen på Onkel Adam, som aft mera salt föda än vi andra, först i fars angripen. De mindre sunda bostäerna ombord, de förändringar som en arkisk vinter ovilkorligen åstadkommer äfven å en i öfrigt frisk och stark kropp, den nappa provianten, utgörande ungefär tvår reäjedelar af vår portion, ha utan tvitvel arit de hufvyndorsaker, som legat till gruad ör skörbjuggen bland oes. Det var en ycka i olyckan att viicke behöfde bispringa Angstmännen. I sådant fall hade provianen, äfven med gtörre förknappnivgar än vi u varit undorkastade, antagligen nu vid Jag arit slut. Huru mycket sjukligheten blifit ökad genom inhysande af 41 man till, r svårt att säga, men säkert är, att vinern då ej aflupit 8 Jyckligt som den nu jort. Att det tillstånd, hvari de flesta at olket nu befinna sig, cj får tillskrifvas den edsatta ransonen ensamt, Jika litet.som limatet ensamt, är alldeles klart; utan jeg ror man kommer det riktiga närmast, omm nan säger att dessa båda omständigheter ilisammans bragt det till det närverapde, Tillståndet har varit och är för närvarande öljande: Bland Polhems besättning finnas wu, utom de som äro på isfärder, fyra fall f skörbjugg och en konvalescent derifrån. Vågra stå ganska nära att bli deraf anvripna och de aldra flesta, anemiska och educerade till krafter och kull, klagade då ch då öfver renmatiska smärtor och förämrad digestion. Två af dessa skörbjuggsall ha inträffat redan vid Jani månads ia;k.ng och äro ännu helt lindriga. På Glarlan ha, utom en mängd reumatismer och ndra mindre betydando äkommor, förekomvit åtta fall af skörbjugg, fallt utvecklade ch af allvarsam beskaffenhet. Utom dessa ha flere. funnits med begynnande symtomer, men hvilkas framfart man redan i början lyekats stäfja. Af de åtta finnas nu tre konvalescenter och två fortfarande under behandling; ett fall inträffadt under Jani. Hvad besättningen för öfrigt argär, gäller ym den detsamma sc om Polhems folk, fastän i något högre grad. Af Onkel Adams folk ha alla, utom befäilhafvaren, varit an: yripna mer och mindre af skörbjugg, de este ganska grundligt. Fem äro nu konvalescenter eller nära friska, d. v. s. så frå ska, som de gerna under nu varande omstänligheter kunna bli, och sju äro qvarliggande med ganska allvarsamma symtomer. Hvyad deras krafter och allmänna tillständ beträffar, så äro de så reducerade, att jag tror att befälhafvaren skulle få det mindre angenämt att nu direkt gå till sjös med ett sådant manskap; men i nödfall går det nog, och jag trur också, att endast det glädjanda uti att få lemna detta isfängelse skulle göra dem bättre. Humöret är utan tvirrei af stort inflytande på denua sjukdom, hvarar vi hemma i Sverige sällan — Gudi lof! — äro i tillfälle att se nägra fall. Under mina förgående kommenderingar har jag en gång varit i tillfälle att få se något af denna sjukdom, Patienten med tänderna skallrande, blödningar från näsa och mur, ben uppsvälda som de gröfsta timmerstoekar, med huden färgad, som antingen hade man doppat en visp i blod och stänkt på patienten eller som hade han fött fem och tjugo, med de efter stryk (grundligt sådant nemliger) vanliga och väl kända regnbågsfärgerna. It is not at all pleasant. — Alla möjliga föreök att få köpa proviant af de fångstmän, vi kunnat preja, ha derföre gjorts, men de ha ej aflapit tillfredsställande. Expeditionens ombud i Tromsö, Ebeltoft, bar visserligen haft den omtanken, såsom jag ofvan nämnt, att sända nbgra säckar mjöl och ett parti smör, men deraf ha vi blott fått en del; den andra delen och ansenligaste har sändts med ett fartyg, som först gått till Jan Mayen, och ovisst torde vara när eller om dess sändning kommer oss tillhanda. Fångstskutornas kaptener ha lemnat oss hvad de kunnat; så ha Viaf den ena fått en säck potatis, af en annan en bytta sill, af en några skålpund hvetemjöl, af ännu en några buteljer ättika o. 8. v.; men hvad blir detta till proviantering af 66 man, och för öfrigt synes det mig nästan stöta på tiggeri. Det är nu på nionde månaden vi lefva på nedsatta ransoner, och det är af högsta vigt att folket blefve satt på full kost eller åtminstone ökad sådan, för att bibehålla och förbättra helsotillståndet samt höja krafterna och humöret. : Onkel Adam uppkom till Norsköarna d. 13 Aug. med nästan ingen proviant (enligt kaptenens uppgift) endast för nägra veckor; lyckligtvis upphandlade han af Iefjordsbolaget proviant, så att han hade för 6 månader ät 13 personer. Gladan var provianterad för 6 månader för 25 man, Polhem för 18 månader för 21 man. Den 1 Oktober utgjorde sålunda alla fartygens proviant sammanslagen en summa af fulla rationer för 67 man till den 22 Mars ungefär eller med endast två tredjedels portion utspisad till den 19 April. Att pro: viant ännu finzes för Polhem till omkring den 10 Augusti, för Gladan till 1 Augusti och för Onkel Adam till den 19 Juli förklaras dels af att nyssnämnda beräkning gjorts i mycket runda tal, dels att expedil tionen hade en hel del extra proviant, som fått ingå i den allmänna stocken. Utanför viken, omkring 3 engelska mil från oss, är hafvet öppet och vi äro dömda att sitta i vårt fängelse och åse det ena fartyget efter det andra gå förbi, liksom vore det för att rata och håna oss; och retsamt är det, må du tro, till och med mina lugna nerver kitt: las mer än vanligt. Att genom sågning hjelpa oss ut, har försökts; men genom de försvagade krafter, som stå oss till buds, förmå vi ganska litet på den ännu ganska tjocka isen — ja, den är invid fartygen på vissa ställen till och med så tjock, att ej issågarna räcka igenom. Detenda,som kan befria oss, är en bris från sjösidan, så att dyningen må komma in och bräcka, och då kan det, efter vår erfarenhet i vintras, endast vara några timmars verk, men ännu äro landvindar de rådande. Hvem vet dock om ej endera dagen en lätt sjöbris kommer och befriar oss, och då äro snart de båda fartygen, Gladan och Oakel Adam, hemma i Sverige igen och, såsom jag hoppas, vi äfven snart efter. Du kan kanske tycka, att jag nu gifvit dig till lifs endast klagovisor; men min mening har varit, att blott framställa de nakna RA TR